Laser avslöjar hur bra munskydden är

Kring hemsnickrade munskydd och skydd som finns att köpa i vanliga butiker och apotek, är evidensen gles när det gäller i vilken grad de kan minska smittorisk för covid-19. Nu har amerikanska forskare använt laser för att testa hur sådana skydd presterar på en förkyld skyltdocka.

Rökmaskin simulerade hosta

En pump och en rökmaskin med utblås ur munnen på skyltdockans ihåliga huvud stod för ”hostan”, med partiklar strax under tio mikrometer i diameter. Enligt WHO sprids covid-19 främst genom just hosta eller nysningar, där dropparna är omkring fem till tio mikrometer, eller större.

Utan skydd färdades droppmolnet ett avstånd på 2,4 meter i snitt, och som allra längst hela 3,6 meter, ungefär 50 sekunder efter hostningen. I båda fallen betydligt längre än det armlängds avstånd Folkhälsomyndigheten rekommenderar. När en hostning färdats en sådan lång sträcka är den dock mindre smittsam, då de flesta droppar hunnit sjunka till marken.

Även om alla munskydd bromsade hostan till viss del lyckades ingen stoppa den helt. Från bäst till sämst rangordnades de som följer: en egensydd, tätsittande mask av dubbla lager tjockt filttyg av bomull, en konformad mask köpt i butik, en dubbelvikt näsduk av bomull, och en bandana av elastiskt t-shirt-tyg.

Den egensydda masken minskade räckvidden till bara sex centimeter i snitt. För bandanan nådde hostan istället över en meter. Den dubbelvikta näsduken lade sig i mitten, med 40 centimeter. För samtliga masker läckte partiklar även upp genom glappet vid ögonen. 

Ersätter inte social distansering

Resultaten tyder på att gediget konstruerade masker använda på rätt sätt kan vara ett komplement till social distansering och noggrann handtvätt, som är fortsatt fundamentala för att stoppa smittspridningen.

Men studien är liten, och för hårdare slutsatser krävs mer forskning. Exakt om – och hur covid-19 smittar via de allra minsta partiklarna som kan hänga kvar i luften under lång tid är något forskare undersöker just nu.

WHO har tidigare varken gett ickemedicinska munskydd tummen upp eller ned, och bland annat pekat på risken för en falsk trygghetskänsla och att masken kan utgöra en smittorisk i sig om den återanvänds eller hanteras på fel sätt.

Dessa brasklappar är fortfarande aktuella, men nya forskningsresultat har fått WHO att uppdatera sina riktlinjer. I områden där det finns en smittspridning i samhället uppmuntras nu länder att be friska medborgare använda icke-medicinska masker vid vissa speciella tillfällen då social distansering är svår eller omöjlig, även om distansering och handhygien fortsätter att vara avgörande för att minska smittspridningen. 

Skyddar främst andra

WHO bedömer att icke-medicinska masker främst minskar risken att själv smitta andra. Tanken är att minska smittspridningen som kan ske när man har fått viruset men känner sig frisk, innan symtomen slår till. 

Några exempel på situationer där sådan maskanvändning rekommenderas är i matvarubutiker, skolor, kyrkor eller på jobbet. Samma sak gäller kollektivtrafik, eller för människor som bor nära inpå varandra i trånga boendesituationer, som flyktingläger eller slumområden.

Däremot bedömer WHO att icke-medicinska masker ger ett dåligt skydd mot att själv bli smittad. Om en situation utan social distansering är omöjlig att undvika för någon i en riskgrupp bör denne istället använda sig av en medicinsk mask. Detsamma gäller de som uppvisat symtom eller konstaterats ha covid-19, samt de som bor med och tar hand om en sådan person.

WHO bjuder även på egna riktlinjer om hur icke-medicinska skydd bör utformas. Dels bör masken bestå av flera lager, varav det yttersta är vattenavvisande medan de inre istället drar åt sig vatten. Materialet ska vara tätt nog att filtrera bort partiklar utan att försvåra andningen. Masken ska även sluta tätt runt näsa och mun och inte vara av ett elastiskt material.

Förutsätter tydliga instruktioner

I en stat där maskanvändning rekommenderas på det sättet måste informationen till medborgarna vara mycket tydlig, skriver WHO. Att bara säga ”använd masker” räcker inte.

Det handlar om att förklara vid vilka tillfällen maskerna bör användas, ge instruktioner och utbildning kring hur masken ska tas på och av, tvättas och slängas, information om icke-medicinska maskers begränsningar, samt vilka modeller och material som är att föredra. Sist men inte minst krävs en tydlig markering om att masken inte ersätter social distansering och handhygien.

WHO uppmuntrar även länder som får delar av befolkningen att använda icke-medicinska masker att samtidigt forska om skyddens effektivitet.

Studien är publicerad i Physics of Fluids.

Texten är uppdaterad.