Linnés bakgård grävs ut i Uppsala

Trädgården som skapade 1655 av professor Olof Rudbeck d.ä. är Sveriges äldsta botaniska trädgård. Den förföll efter en stadsbrand 1702, men dess forna glans fick ändå den unge Carl von Linné att avbryta sina studier i Lund och flytta till Uppsala. 1740 blev han själv föreståndare för trädgården, som i dag bär hans namn.

Prefektgården i trädgården, som både Rudbeck och Linné hade som bostad, är i dag museum. Varken den eller själva trädgården berörs av grävningen. Men ett besökscenter ska byggas intill, vilket är skälet till att en yta på drygt 200 kvadratmeter ska undersökas arkeologiskt.

Här finns ett meterdjupt kulturlager från sent 1600-tal till tidigt 1800-tal. En dröm för trädgårdsarkeologer.

– Ja det kan man väl säga. Vi ska inte gräva i själva professorsbostaden, utan där uthus låg tills de revs på 1800-talet. Det vi förväntar oss hitta är delar av Rudbecks och Linnés hushåll, som var stora och omfattade även tjänstefolket, säger Annika Nordström från Historiska museets grävenhet Arkeologerna, som är grävledare tillsammans med trädgårdsarkeologen Karin Lindeblad.

Lämningar av en eldstad visar att det funnits en bostad inom grävytan. Sannolikt har drängar och pigor bott där. Finns det några spår av växter handlar det inte om botaniskt intressanta arter, utan sådant som odlats för husbehov. Troligen har ett stall också legat inom ytan, där det kan ha funnits hästar, någon gris och lite höns.

– Har vi tur kan vi också hitta resterna av en damm som Linné ritade på en skiss från 1731, säger Annika Nordström.

Sannolikt rörde det sig om en ruddamm. Sådana var förr vanliga i Sverige, sedan åtminstone 1300-talet, då rudor uppskattades för sin goda smak och var lätta att föda upp.

Förutom arkeologer kommer en rad naturvetenskapliga forskare att analysera fynd, bland annat ska osteologer se på eventuella ben som hittas, för att avgöra vilka djurarter som funnits. Genom att titta på parasiter kan man också få en fingervisning om värddjuren. Fröer och pollen från växter ska också studeras.

Fynd av mer exotiska djur räknar man inte med att göra, även om det funnits i trädgården.

– Av skriftliga källor vet vi att det till exempel fanns en dromedar, men den hölls inte här i stallet utan bakom orangeriet. Det fanns även kasuarer och påfåglar, som säkert gick fritt omkring i trädgården. Det fanns olika sorters apor, men dem tror vi inte att de ville ha i hushållsmiljön, säger Annika Nordström.

Forskarna räknar med ett intresse från utlandet, då Carl von Linné är vår i särklass mest kände vetenskapsman internationellt.