Ljudvågsanalys lär oss mer om revolutioner
En mjukvara som kammar igenom historien efter revolutioner ska hjälpa oss värna om demokratin i dag. Men ursprungligen var metoden tänkt för ljudvågor.
Bild: Getty images
När någonting kallas för en revolution backas det sällan upp med data – oavsett om det handlar om teknik, musik eller demokrati.
Nu har forskare från bland annat Imperial College i London föresatt sig att ändra på det. De har utvecklat en ny mjukvara som kan analysera stora datamängder från en period och upptäcka tillfällen med ovanligt snabb förändring – som när vers blir refräng i musik, vilket var verktygets ursprungliga användningsområde.
Testats på svensk demokratidatabas
För att sätta mjukvaran på prov gjorde forskarna ett test på en databas från V-Dem institutet, Varieties of Democracy, vid Göteborgs universitet. I den finns 27 miljoner datapunkter som beskriver hur demokratin mått år för år sedan 1789, i nästan alla länder.
Mjukvaran upptäckte utan problem världens tre stora ”vågor” av demokratisering, som statsvetaren Samuel Huntington populariserade år 1991. Den delade även upp den tredje vågen i två mindre, en mellan 1975 och 1985, och en efter slutet av kalla kriget.
År1962 plockade den ut som ett år då demokratin tvärtom tappade mark, med militärkupper i flera länder runt om i världen.
– Det visar att metoden kan vara ett effektivt sätt att studera demokratiseringstrender. Den stora fördelen jag ser är finkornigheten, och att den är behändig för stora, komplexa datamängder. Det finns andra bra metoder också, men denna kompletterar dem, säger Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap, grundare till V-Dem-institutet och en av forskarna bakom studien.
Demokratin tappar mark
Gedigna verktyg för att studera och mäta demokrati är nyckeln till att förstå den tid vi lever i nu, säger Staffan Lindberg. Han syftar på en tredje våg av autokratisering, där demokrati tappar mark i bland annat Brasilien, Ungern, Polen, Indien och Turkiet.
– I våra analyser syns ett visst mönster i vad som förändras: först medier, sedan civilsamhället, och så vidare. Genom att göra samma typ av analyser historiskt kan vi belysa det som pågår i dag, vad som är lika eller annorlunda, och informera kring vad vi kan göra åt det, om vi nu vill försöka försvara demokratin i världen, säger han.
