Lyhörd expert bästa chefen
Relationen mellan ledare och medarbetare är grundläggande för att skapa en kreativ miljö – och nya Nobelpristagare.
I sitt tal på Nobelfesten i går talade kemipristagaren Robert J. Lefkowitz om vikten av mentorskap inom forskning. Han poängterade det faktum att Brian K. Kobilka, som han delar priser med, är en av hans tidigare studenter. Och när han tittat tillbaka på tidigare pristagare, såg han att det är ett ganska vanligt förhållande.
Snart kommer en avhandling från Göteborgs universitet som bekräftat kemipristagarens spaning. Närmare bestämt pekar den på vikten av gott ledarskap om forskningen ska komma någon vart.
Det är psykologidoktoranden Lisa Olsson som slår fast att det till och med går att sia om medarbetares framtida prestationer, genom att titta på relationen mellan ledare och medarbetare.
Hennes slutsats går stick i stäv psykologiska synsätt som inte bara ser kreativitet som en inneboende egenskap, utan till och med hävdar att kreativa människor hämmas av att ledas.
I de 65 forskarlag inom biomedicin och bioteknik som hon studerat – både inom den akademiska världen och på företag – har hon framför allt sett att ledarens expertis påverkar hur kreativa medarbetarna blir. Expertisen är nämligen avgörande för hur idéer som dyker upp kan utvärderas och vidareutvecklas. Det gäller att kunna se vilka idéer som bär potential och vartåt de kan leda vidare.
En annan viktig expertresurs hos forskningsledarna är att kunna sätta medarbetarna i kontakt med framstående forskare inom respektive fält.
När medarbetarna berättade om det stöd de fick fanns ingen större skillnad mellan akademiska och kommersiella forskare, mer än att ett individuellt kreativt stöd var vanligare i den akademiska världen. Inom privata företag handlade det mer om en kreativ stimulans som rörde hela gruppen.
Förutom det mer instrumentella stödet, så påpekar Lisa Olsson också vikten av en god och tillitsfull relation mellan ledare och medarbetare. Det är nämligen en förutsättning för det risktagande som krävs, eftersom kreativt arbete till sin natur bygger på att ingen i förväg vet hur idéer och experiment kommer att landa.
Samtidigt som Lisa Olsson sett många exempel på kreativa miljöer, så visade det sig att många inte upplevde något som helst kreativt stöd. När hon bad intervjupersonerna att erinra sig tre situationer då deras forskningsledare initierat kreativa händelser, kunde hela 20 procent av de tillfrågade inte komma på något tillfälle då deras ledare gjort något som stimulerade deras kreativitet. Att dessa forskare aldrig kommer i närheten av Nobelpriset är ingen kvalificerad gissning.
Lisa Olssons avhandling läggs fram den 14 december.
Här kan du se Robert J. Lefkowitz hålla sitt tal (2:09 in i klippet).
