Annons

Mensblod avslöjar livmoderns immunsystem

Att analysera mensblod för att förstå immunsystemet i livmodern är bättre än att använda vanliga blodprover, visar svenska forskare. Kunskap om immuncellernas aktivitet kan framåt komma att ge svar på exempelvis varför vissa har svårare än andra att bli gravida.

Annons

En graviditet är ett intrikat samspel mellan två konkurrerande immunsystem: moderns och barnets, som ju till hälften stammar från fadern. I vissa fall har dock kvinnor svårt att bli gravida, eller drabbas av upprepade missfall. Niklas Björkström, läkare och forskare vid Institutionen för medicin vid Karolinska institutet, studerar livmoderns immunologiska miljö.

– Det finns mycket publicerad forskning som visar att speciella celler i immunförsvaret som kallas NK-celler verkar kunna påverka exempelvis risken för att föda extremt stora barn, eller drabbas av havandeskapsförgiftning. Vi vill därför förstå hur immunsystemet beter sig lokalt i livmodern, säger han.

Immunsystemet skiljer sig åt lokalt

Menstruationscykeln regleras av samspelet mellan de celler som bygger upp slemhinnan, immunsystemets celler och de könshormoner som utsöndras. För att kommunicera skickar celler ut signalämnen, olika sorters cytokiner, som de mottagande cellerna reagerar på. Niklas Björkströms forskargrupp har analyserat hur detta signalerande ser ut, i mensblod och i vanliga blodprover från nitton kvinnor. Här syntes tydligt att cytokinprofilen i vanliga blodprover inte avspeglade hur det faktiskt såg ut i livmodern, resultat som publiceras i Acta Obstetrica Gynecologica Skandia.

– Dessa resultat följer upp en tidigare studie, där vi kunde visa att signaleringen och cytokinprofilen ser likadan ut över flera menstruationscykler hos en kvinna, säger han.

Den studien publicerades i Mucosal Immunology.

Niklas Björkström beskriver att det i USA och Storbritannien förekommer ”halvseriösa” företag som erbjuder blodtester för olika hälsofrågor.

– Kvinnor som inte lyckas bli gravida vänder sig i desperation dit för att förstå varför de får missfall. Nu tyder våra resultat på att vanliga blodprov inte ger en bra bild av vad som sker lokalt i livmodern, säger han.

Blodet samlas upp i en menskopp

Mensblod består av livmoderslemhinnan, endometriet. Varje månad byggs den upp för att vara redo att härbärgera en befruktad äggcell. Sker ingen implantering stöts slemhinnan bort och sedan byggs ny slemhinna upp. I sammanhanget kan nämnas att den smärtsamma sjukdomen endometrios uppstår när livmoderslemhinnan växer till i alltför hög grad.

Att använda mensblod är enligt Niklas Björkström ett icke-invasivt och enkelt sätt att få tillgång till blod. Kvinnan samlar själv blodet via en så kallad menskopp – en liten behållare i silikon som kan kokas och återanvändas.

– Men det är kulturellt betingat. I Sverige är det relativt okomplicerat att prata om mens, medan situationen ser annorlunda ut i andra länder, säger han.

Idén kläcktes en sen kväll på laboratoriet i samspråk med en doktorand.

– Vi ville gärna få tillgång till NK-celler från livmodern, men frågade oss hur vi kunde få tillgång till sådan vävnad. Då sa min doktorand att han kunde fråga sin flickvän som just börjat använda menskopp om hon ville donera lite blod så att vi kunde analysera vad som fanns däri, säger Niklas Björkström.

Analys av en- och tvåäggstvillingar

Nu pågår ett unikt projekt i samarbete med Svenska Tvillingregistret. Tanken är att se hur immunsystemet i livmodern skiljer sig åt mellan olika individer och få klarhet i vilka faktorer som kan härledas till arv, och vilka som snarare handlar om miljö. Den naturliga floran av bakterier och svamp i vaginan, som kvinnan fått genom livet, är ett exempel på en miljöfaktor som påverkar hur immunsystemets celler beter sig.

– Vi skickade brev till kvinnliga en- och tvåäggstvillingar mellan 18 och 35 för att fråga om de ville delta och donera mensblod, säger han.

Enäggstvillingar delar alla gener och skillnader mellan dem skulle då kunna kopplas till miljöfaktorer. Tvåäggstvillingar delar hälften av generna, som vanliga syskon.

– En graviditet är den största miljöpåverkan som livmodern kan vara med om och vi har par där den ena tvillingen fött barn och inte den andra, säger Niklas Björkström.

Arton tvillingpar ingår och alla data är insamlade men ska nu analyseras.

Niklas Björkström betonar att det i dagsläget handlar om grundforskning, och att skapa ett ramverk för hur det ser ut i normalfallet.

– I nästa steg kan den kunskapen vara viktig för att förstå vilka avvikelser i immunsystemet som skulle kunna kopplas till exempelvis svårigheter att bli gravid, och vilka faktorer som man då bör testa för. En annan medicinsk frågeställning är vad som ligger bakom endometrios, säger han.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.