Minskad tillväxt för skogen – för första gången på hundra år

Sedan Riksskogstaxeringen började mäta de svenska skogarna 1923 har tillväxten hela tiden ökat. Både forskare och skogsbransch har dessutom väntat sig att träden skulle fortsätta växa ännu snabbare i ett allt varmare klimat. Men nu visar ny statistik från Riksskogstaxeringen att tillväxten i stället har gått ner med cirka 15 procent sedan 2014. Det är något av en kalldusch, enligt Hjalmar Laudon, professor i skogens ekologi och skötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och huvudförfattare till en nyligen publicerad artikel i tidskriften Forest Ecology and Management.

– Jag ansvarar för Sveriges största skogsskötselinstitution och det här ställer många gamla sanningar på ända. Vi kan inte bara fortsätta på samma sätt som tidigare, utan vi måste gå till botten med att förstå vilka processer som skapat det här, säger han.

Det Hjalmar Laudon vågar säga än så länge är att en viktig faktor är vattenbrist. Torkåret 2018 lämnade djupa spår, men förvånande nog började minskningen i tillväxten i de svenska skogarna redan några år tidigare. Det gäller framför allt gran men även tall, och i stort sett över hela landet även om södra Sverige är hårdast drabbat. Trenden ser ungefär likadan ut i Norge och Finland, och granbestånd i övriga Europa visar på ännu tydligare minskningar genom att granbarkborren kommit in torkans spår.

– En central fråga som vi ännu inte har något svar på är om vattenbristen har lett till en tillfällig svacka eller mer permanenta skador på träden som kommer att ta flera år på sig att läka, Hjalmar Laudon.

Han förklarar att vattenledningssystemet inuti träden kan liknas vid ett knippe supersmala sugrör. Precis som när man suger för hårt i ett plastsugrör kan ”trädens sugrör” kollapsa och klibba ihop om suget i dem blir för stort. Det kan hända när omgivande luft blir för torr eller om det finns för lite vatten i marken att suga upp.

Oavsett hur tillväxten blir framöver är det redan ett faktum att den förväntade ökningen har bytts mot en minskning. Det får effekter inte bara för skogsbranschen, där många har gjort stora investeringar, utan också för om Sverige kan nå sina klimatmål.

– Både nuvarande och tidigare regeringar har förlitat sig på att skogarna ska fortsätta att växa bättre och bättre för att vi ska kunna leva upp till våra internationella åtaganden. Nu går det inte ihop, skogen lagrar mindre kol samtidigt som fler och fler skriker efter skogsråvara, säger Hjalmar Laudon.

För att lösa kampen om denna krympande kaka skulle man kunna satsa på att öka skogens produktion genom till exempel dikesrensning eller gödsling. Risken är dock att de här åtgärderna kan visa sig vara kontraproduktiva i längden enligt Hjalmar Laudon, eftersom båda kan öka trädens sårbarhet för torka. När det gäller dikesrensning handlar det helt enkelt om att mer vatten försvinner från skogen. Problemet med gödsling är att det får träden att minska sina rotsystem, eftersom de får tillräckligt med näring ändå och i stället satsar på att växa ovan mark. Med ett mindre rotsystem får de svårare att ta upp tillräckligt med vatten under torra somrar.

– Vi vet att skogen tidigare har vuxit bättre tack vare både dikning och gödsling, men nu är vi i ett annat läge med mindre tillgängligt vatten. Vi är ju helt klart på väg in i ett allt varmare klimat, då kan vi inte bara fortsätta som förut och basera all skoglig verksamhet på gamla sanningar, säger Hjalmar Laudon.

Den här artikeln hade till en början en missvisande rubrik. Den korrigerades 14 oktober 2024.