Nya ledtrådar till guldmalmernas gåta

Värdefulla metaller finns i så små mängder i jordskorpan att det på de flesta ställen är ekonomiskt omöjligt att utvinna dem. Det lönar sig bara att ta fram dem där de har anrikats till högre koncentrationer genom olika geologiska processer som bildat det vi kallar för malmer. Genom att förstå hur sådana processer fungerar blir det lättare att leta på rätt ställen och hitta nya fyndigheter.

En vetenskaplig debatt i fältet gäller om vissa guldmalmer bildas när berget omformas under tryck, eller om de kommer från material från jordens flytande inre. Malmen har metamorft ursprung om den bildats när berget hettas upp och omformas vid högt tryck. Alternativet är magmatiskt ursprung, då metaller fälls ut av vattenlösningar som kommer från hett och delvis flytande smält berg, som tränger upp i jordskorpan underifrån.

Nu har en forskargrupp analyserat en viss typ av guldmalm från Kina, stråk som kallas kvartsgångar och som innehåller mycket guld.

– De har använt en kombination av ny teknik som gör det möjligt att analysera ett prov utan att förstöra det. De kan se exakt vad de analyserar och hur de olika mineralen har växt till, säger Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) och adjungerad professor vid Uppsala universitet.

Forskargruppen har bland annat analyserat halten av olika isotoper i sina prover. Andelen av olika isotoper av till exempel syre varierar i olika delar av berggrunden, och ser också annorlunda ut i meteoriter. Forskarna drar slutsatsen att vattenlösningar från magma underifrån har mött vatten uppifrån, och att det har satt igång en utfällning av guld och andra metaller. På så sätt har guldmalmen bildats.

Erik Jonsson tycker att resultatet är ganska robust. Även om det inte ger hela bilden blir detta ännu en pusselbit till hur guldfyndigheter blir till.

– Det här är bara en typ av guldmalm. Men det är en generell typ som står för en ansenlig del av guldproduktionen i världen, säger Erik Jonsson.