När arkeologer inför en utgrävning undersökte Bårby borg med bland annat markradar blev de förvånade över att det till skillnad från andra borgar på ön inte fanns byggnader i mitten. I stället anades en stor cirkelformad flack förhöjning – spår av en grav äldre än borgen.

Det bekräftades när delar av borgen grävdes ut under våren och hösten 2025, berättar arkeologen och grävledaren Ludvig Papmehl-Dufay som är docent vid Linnéuniversitetet.

– Det förändrade hela platsens karaktär. Det fanns fler gravar inom borgens murar, bland annat tre i den yta vi grävde ut under hösten. När borgen byggdes hade man skonat både gravarna och två resta stenar.

Den centrala gravhögen kan vara från järnåldern eller bronsåldern. Men oavsett vilket visar det att man vördade platsen, anser Ludvig Papmehl-Dufay. Högen har dock inte grävts ut, då fokus låg på att se hur borgen och dess hus innanför muren var byggda.

Däremot fann man gravar med brända människoben under hus i borgen. I en av dem hittades också två så kallade krumknivar för skinnberedning, ett par bronsbeslag och andra föremål som daterar graven till omkring 200 e.Kr. Det är troligen flera hundra år äldre än borgen.

Utgrävningen är en del av projektet Kris, konflikt och klimat som leds av Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Det syftar till att ta reda på mer om Ölands borgar för att öka kunskapen om den turbulenta folkvandringstiden, cirka 375–550 e.Kr, då en massaker ägde rum på Sandby borg i mitten av ön.

I fjol grävdes Träby borg ut, halvannan mil sydöst om Bårby. Även den kan ha byggts för helt andra syften än försvar – till exempel som samlingsplats, tror Ludvig Papmehl-Dufay.

– Marken är inte alltid jungfruelig när en borg byggs, platsen har ofta betydelse innan. När Träby borg byggdes hade platsen använts flera hundra år före borgen. Även Sandby borg är byggd på ett äldre gravfält. Vi får se om det är ett mönster som upprepar sig när vi gräver fler borgar, säger han.

Arkeologen Jan-Henrik Fallgren, som är knuten till projektet, drar paralleller till betydligt äldre borgar på kontinenten, och på de brittiska öarna där han själv forskat.

– I Wales och Irland finns borgar som byggts runt bronsåldersrösen, och över hela öarna kring stenåldersmonument. Ett stort projekt från Spanien, Frankrike och Centraleuropa visade att flera hundra borgar byggts på rituellt viktiga platser, inte för det försvarsstrategiska läget.

Det finns också många exempel på att borgar byggts kring heliga träd, förklarar han.

Under vintern ska fynden från Bårby borg analyseras. Förutom benen, som osteologer ska titta på, kommer arkeobotaniker att undersöka förkolnade sädeskorn som hittades i mängder. De ska även användas för datering av borgen.

Jordprover togs även under hus för att datera med OSL, optiskt stimulerad luminiscens, på ett labb vid Lunds universitet. Det visar när provet senast blev utsatt för solljus, det vill säga när markytan täcktes av stenar. Metoden har inte använts särskilt mycket av arkeologer i Sverige.

Nästa år ska man enligt planen gräva i två borgar, i stället för en och samma borg både vår och höst. Det görs som seminariegrävningar för arkeologistudenter från Kalmar och Stockholm. De leds av Ludvig Papmehl-Dufay respektive professor Sven Isaksson vid Stockholms universitet.

– Var vi ska gräva nästa år bestäms i vinter. Även om det är mycket pengar i projektet så räcker de ändå inte till mer än 1–2 procent av ytorna i borgarna, säger Ludvig Papmehl-Dufay.