Oväntat överskott av antimateria upptäckt vid rymdstationen
De första mätresultaten från instrumentet AMS på den internationella rymdstationen visar ett överskott av antimateriepartiklar. Det ger hopp om att finna rymdens mörka materia.
Mätinstrumentet AMS på den internationella rymdstationen detekterar kosmisk strålning innan den når jordytan. Kosmisk strålning kommer från okända källor i rymden och innehåller bland annat positroner, elektronernas tvillingar från antivärlden. Nu har AMS fångat fler positroner än förväntat, vilket forskarna hoppas ska leda dem till positronernas verkliga källa – den gåtfulla mörka materien.
Det finns fem gånger mer mörk materia än vanlig materia i universum. Den har aldrig observerats direkt och ingen vet vad den består av. Den mörka materien syns bara genom sin påverkan på omgivningen, den håller till exempel ihop roterande galaxer så att den centrifugala kraften inte sliter isär dem. Den mörka materien antas också ha medverkat till att den lysande materien en gång i tiden klumpades ihop till stjärnor och galaxer, allt det som vi i dag kan se på stjärnhimlen.
Även den kosmiska strålningen utgör en gåta. Den verkar strömma mot oss från alla håll, och innehåller både materie- och antimateriepartiklar. Sedan två decennier vet forskarna att det finns en aning mer antimateria än vanlig materia i den kosmiska strålningen. Men ännu har ingen kunnat förklara detta överskott.
Enligt ett förslag, den så kallade supersymmetriska teorin, kan antimateriepartiklarna, positronerna, bildas när två partiklar av mörk materia kolliderar och förintar varandra. På så sätt bär positronerna vittnesmål om den mörka materien och därför är det intressant att mäta detta överskott.
Men det kan även finnas andra källor till de nu infångade positronerna, till exempel avlägsna pulsarer. Instrumentet AMS ska därför göra fler mätningar under många år för att säkerställa antimateriens ursprung.