Plast växande problem för livet i havet
Över hälften av alla marina sköldpaddsarter har ätit plast, enligt en ny studie från University of Queensland. Det ökar påfrestningarna för ett redan hotat släkte.
Bild: Kathy Townsend
Plastskräp som flyter omkring i havet påminner om maneter, vilket är en del av sköldpaddornas normala diet och äts därför upp. Väl inne i sköldpaddornas matsmältningssystem kan plasten blockera tarmkanalen, punktera magen och läcka giftiga kemikalier.
Uppskattningsvis släpps fyra till tolv miljoner ton plast ut i världshaven varje år. Havssköldpaddorna löper störst risk att få i sig plasten i områdena kring Hawaii, Australien, Sydafrika, Sydostasien och Nordamerika. Där finns de flesta sköldpaddor och även den största mängden flytande plastskräp. Tidigare forskning har visat att 60 procent av världens sjöfåglar har plast i magen, en andel som förutspås ha ökat till 99 procent år 2050 och än så länge ser prognosen för sköldpaddorna inte bättre ut.
Qamar Schuyler är forskare vid University of Queensland och har lett studien på de utrotningshotade havssköldpaddorna:
– Situationen är inte unik för sköldpaddor, alla marina djur får i sig plast. Men tack vare att sköldpaddorna är karismatiska djur kan vi få allmänheten att engagera sig och på så sätt rädda fler djur än sköldpaddan, säger hon.
Maginnehållet hos en grön havssköldpadda hittad död på stranden av Qamar Schuylers forskarlag.
Bild: Kathy Townsend
Plastskräpet stannar kvar i djurens tarmsystem och om utsläppen fortsätter att öka kommer fler och fler djur ha plast i sig. Qamar Schuyler menar att aven om man inte bryr sig om djuren och miljön kommer plastskräpet till slut ändå hamna på våra tallrikar.
Trots det är hon optimistisk:
– Det tar tid att göra en förändring, men det finns hopp! Det måste dels till en politisk vilja att reglera utsläppen, sedan måste företagen och konsumenterna ta ansvar och tänka på vilka produkter man använder. Engångsartiklar i plast stannar inte länge i handen men en livstid i havet, säger hon.
