”Ryssland kan använda kärnvapen mot en öde plats”

Ryssland höjer beredskapen för sina militära förband med kärnvapenkapacitet. Det meddelade president Vladimir Putin dagarna efter sin invasion av grannlandet Ukraina.

Exakt vad Putin menar med uttalandet är dock oklart då beredskapen hos Rysslands viktigaste kärnvapenförband redan är väldigt hög, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning.

– De skulle exempelvis kunna se till att ha flygplan med kärnvapenbomber i luften vilket vore en högre beredskap. Men uttalandet är nog mest en politisk markering. Putin har tidigare gjort uttalanden som antyder hot om att kärnvapen kan användas, och detta är en förstärkning av det.

Sannolikt är målet att sätta press på västmakterna och orsaka en splittring inom Nato genom att ge några länder kalla fötter, så att de drar tillbaks sina sanktioner eller vill tvinga Ukraina till eftergifter.

Ryssland har strategiska kärnvapen som orsakar massiv förödelse och kan skickas till alla delar av världen. Inför invasionen av Ukraina genomförde Ryssland en stor militärövning med sådana kärnvapen. Men att de används i den rådande konflikten är osannolikt menar Erik Melander, på grund av risken för svar från andra kärnvapenmakter och att parterna utplånar varandra. 

Mer sannolikt är att Ryssland använder mindre, så kallade taktiska kärnvapen för att försöka avsluta konflikten – särskilt om offensiven går dåligt. Dessa kan användas på slagfältet eller mot exempelvis en militär flygbas. Målet kan också vara ett helt obefolkat område.

– De skulle kunna sätta in ett litet kärnvapen mot en öde plats som en öken eller över havet för att visa: ”Titta, vi är beredda att använda kärnvapen.” Alltså en desperat åtgärd men ändå väldigt begränsad jämfört med ”domedagsscenariot”.

Vad skulle hända då?

– Jag tror att Putin och övriga ansvariga skulle bli hela världens fiende nummer ett, och ännu mer isolerade än vad de redan är. Sedan kan man bara spekulera. Om Ryssland sätter in kärnvapen mot en Nato-flygbas är det möjligt att andra kärnvapenmakter skulle svara på samma sätt mot en rysk flygbas.

Och om Ryssland kärnvapenbombade en militärbas i Ukraina?

– Väldigt svårt att säga. Jag skulle inte utesluta ett svar med ett taktiskt kärnvapen mot något begränsat ryskt militärt mål – men jag har egentligen ingen aning. Erik Melander understryker att scenarion han beskriver som ”mer sannolika” fortfarande är väldigt osannolika.

– Putin har ju över åren gjort saker som förvånar, samt verkar konstiga och svårbegripliga. Han har exempelvis utsatt politiska motståndare för spektakulära mord och mordförsök, och han har redan använt militärt våld i flera konflikter, så man vet aldrig vad han hittar på. Men risken att han använder kärnvapen tror jag ändå är liten.

Däremot kan hans retorik vara skadlig i sig genom att sänka ribban för när och hur kärnvapen skulle kunna användas.

– Därför är det långsiktiga arbetet mot att skapa normförändringar så viktigt, för att förstärka avskyn mot tanken på att använda kärnvapen – även en begränsad användning.

Hur har andra kärnvapenmakter svarat på den höjda beredskapen?

– Än så länge verkar svaren gå ut på att fördöma Putins hot och utlova ännu mer sanktioner och isolering av Ryssland. Jag tror att man i Washington, London och Paris inte vill låta sig skrämmas till eftergifter och bli sårbara för framtida utpressningsförsök med kärnvapenhot.

– Samtidigt har de ett intresse av att inte trissa upp spänningen ännu mer, och av att nu försöka minska risken för ett kärnvapenkrig av misstag.