Annons

Den nya mätaren känner av både metan och koldioxid, och kan sättas ihop med vanliga komponenter från en elektronikbutik för bara några tusenlappar.

Bild: 
Getty Images

Så bygger du din egen växthusgasmätare

Att mäta metan ute i naturen är dyrt och svårt. Med ett enklare, billigare instrument hoppas svenska forskare öka antalet mätningar och hjälpa samhället att nå klimatmålen.

Annons

Publicerad:

2020-07-31

Komponenterna för den nya mätaren från Linköpings universitet finns i vanliga elektronikbutiker och kostar bara några tusenlappar. Bygginstruktionerna står med i forskningsartikeln, och mätaren känner av både koldioxid och metan – en viktig och snabbt ökande växthusgas med en mängd olika källor.

Använd på rätt sätt visar forskarna att tillförlitliga mätningar med det billiga instrumentet är möjliga, trots att det inte kan upptäcka lika små förändringar som de dyrare varianterna för hundratusentals kronor.

Ett sätt är att göra mätningen i en kammare som stänger in gasen. Det får gaskoncentrationen inuti kammaren att ändras i takt med flödet, och gör förändringen stor nog att upptäckas av det billiga instrumentet.

– Kammaren kan vara en upp-och-nedvänd hink eller en diskbalja. Det behöver inte vara så komplicerat, säger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet, och en av studiens huvudförfattare.

Lång rad av användningsområden

Flödet av växthusgas kommer från underlaget som kammaren står på. Det kan exempelvis vara mark eller växter för bönder som vill jämföra utsläpp mellan olika odlingsmetoder. Man kan även mäta från exempelvis komposter, soptippar eller vattenytor om kammaren hålls flytande med luftkuddar och mätaren skruvas fast i taket på kammaren.

– Det finns många sätt att mäta på, och egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna, säger David Bastviken.

Till vänster syns mätarens logger som kontinuerligt sparar data, och till höger syns själva sensorn som mäter växthusgaser. Bilden är licenserad under Creative Commons.

Bild: 
Bastviken et al., Biogeosciences 17 (2020).

Att utforma kammarmätningar som passar för den billigare mätaren är dock inte alltid möjligt. Då behöver man ta hjälp av dyrare instrument. Dessa behövs även för att kalibrera de billiga. Men egentligen är mätarna inte varandras konkurrenter, utan olika verktyg med både för- och nackdelar, som passar vid olika tillfällen, säger David Bastviken.

– De kompletterar snarare varandra. Vi behöver de dyrare instrumenten för att göra känsliga mätningar på utvalda ställen, men vi behöver också billiga instrument för att öppna för mätningar på fler platser. Hittills har samhället saknat billiga mätmetoder.

Förutom att vara ett projekt för nyfikna miljöentusiaster är mätaren tänkt att underlätta för miljöövervakning på lokal nivå, där informationen om växthusgaser ofta bara baseras på grova uppskattningar från modeller. Med fler och billigare mätningar blir det lättare att se om lokala åtgärder för att minska utsläpp faktiskt fungerar.

Erik Swietlicki är professor i kärnfysik vid Lunds universitet och bedömer att mätaren kan komma till nytta för både kommuner och företag.

– Studien ser ut att vara bra och noggrant utförd. Behovet av fler och därmed även billiga sensorer för metan är stort och växande. Klimatförändringarna kommer att tvinga oss att jaga diffusa metankällor framöver eftersom metan är en så stark växthusgas. I Sverige kan det gälla smältande permafrost i fjällen, kalhyggen, våtmarker och soptippar, säger han.

Studien är publicerad i tidskriften Biogeosciences.

Bygger enklare växthusgasmätare

Bild: 
Linköpings universitet

David Bastviken är professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet och en av huvudförfattare till studien om enklare växthusgasmätare.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.