AI ligger redan bakom fler genombrott i en rad olika forskningsfält som matematik, medicin och fysik. I en ny rapport från Stockholm Resilience Center, Potsdam Institute for climate impact research och ett internationellt forskarteam, undersöker forskare hur AI kan användas för att ta oss an klimat- och miljöproblem. 

– Vi tittar på AI som vetenskaplig metod, som ett nytt verktyg i verktygslådan för oss som forskare. Rapporten diskuterar potentialen och begränsningarna specifikt i områden som handlar om klimat och hållbarhet. Det är ingen som har gjort en sådan här översikt tidigare, säger Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet och huvudredaktör för rapporten.

Med hjälp av bland annat AI-stödd analys har Victor Galaz och hans kollegor tittat på 8 500 vetenskapliga artiklar. Tillsammans med experter har de också djupdykt i åtta temaområden, exempelvis: ”förvalta vår blå planet”, ”säkra tillgången till sötvatten för alla” och ”stärka naturens bidrag till människor”. 

Rapporten visar att AI som forskningsmetod har stor potential. AI används redan i dag för att försöka förstå klimatsystemets så kallade tipping points, då en liten förändring kan leda till snabba och oåterkalleliga förändringar i klimatet. 

Victor Galaz lyfter även ett projekt där han och hans kollegor tar fram klimatriskbedömningar för städer. Bedömningarna ska användas för klimatanpassning men kräver vanligtvis extremt stora mängder data och pengar – förhoppningen är att det med AI kan det bli både billigare och ge bättre träffsäkerhet.

– Man skulle kunna hjälpa städer med klimatanpassning på helt andra sätt med hjälp av AI, säger Victor Galaz.

Samtidigt är det stora skillnader på tillgången till forskning och information mellan olika delar av världen. Fattiga länder, som ofta drabbas hårt av klimatförändringarna, har inte alltid förutsättningarna för att exempelvis utveckla en klimatriskmodell då det saknas både data och expertis. Victor Galaz menar att forskarna då kan utveckla AI-modellerna på rikare städer och sedan försöka vidareutveckla modellen på städer där data är begränsad.

Victor Galaz understryker dock att det finns flera risker med AI. Förutom AI:s klimatavtryck finns det även risk för det som kallas för bias. Det innebär att data innehåller fel som leder till att beslutsfattare tar dåliga beslut, vilket i sin tur skadar sårbara grupper i samhället. 

Men kunskapen för att parera hindren finns. Rapporten visar hur kollegor runt om i världen bygger in tekniska och sociala skyddsnät i sina nya AI-system.

– Forskningen bör ske öppet, granskas av andra sakexperter, och i nära samverkan med människor som använder den och man ska hela tiden hantera riskerna – gör man det, följer man alla de här stegen, då kan man utnyttja potentialen.

Victor Galaz tror att AI kommer vara ett givet diskussionsämne under FN:s klimattoppmöte COP30 i Brasilien.

– Teknikutvecklingen går snabbt och det märks att beslutsfattare kämpar med att förstå vad AI innebär för klimatmål och klimatanpassning, säger Victor Galaz.