Så kan du bidra till sommarens forskning

Det här är en artikel från 2021.

Medborgarforskning, eller citizen science som det också kallas, är inget nytt fenomen. Redan på 1700-talet tog Carl von Linnés lärjungar hjälp av allmänheten för att genomföra vetenskapliga experiment.

I dag kan vanliga människor bidra till forskningen på alla möjliga sätt, främst inom natur- och samhällsvetenskaperna. I sommar går det till exempel att räkna fåglar, samla in luftdata, titta närmare på algblomning och dokumentera tång och alger. Mest känt i sammanhanget är Artportalen, där naturobservationer rapporteras in året om.

En stor fördel med medborgarforskning är att forskarna får tillgång till långt mer information är vad de själva kan samla in. Nackdelen är att data i vissa fall kan vara svår att validera.

Lars Pettersson är forskare i ekologi vid Lunds universitet och leder Svensk dagfjärilsövervakning. Sedan 2009 inventeras de svenska fjärilsbestånden på ett systematiskt sätt med hjälp av 300 frivilliga runt om i landet. Fjärilarna räknas och resultaten jämförs med övriga Europa.
– Fjärilar är i regel ganska lätta att känna igen. Skulle det ändå uppstå oklarheter kan vi förstås hjälpa till med artbestämningen. Upptäckarglädjen är stor när man håller på med fjärilar och många blir glatt överraskade över hur många arter som finns alldeles inpå husknuten där de bor, säger Lars Pettersson.

Fjärilar är ofta färgglada och vackra. De flesta tenderar att gilla dem, vilket förstås underlättar projektet. Samtidigt är de sköra. Med många avkommor, korta generationstider och klimatkänslighet svarar fjärilar snabbt på ändrade förhållanden. De kan därför hjälpa forskare att upptäcka och förstå miljöförändringar.

– Fåglar är långlivade och klarar sig ganska bra även om det skulle bli en dålig sommar. Insekter är känsligare och därför är det intressant att titta närmare på dem, säger Lars Pettersson.

I dag har mobiltelefoner och datorer gjort det enklare än någonsin tidigare för människor att hjälpa forskare att samla underlag. Som allra störst är medborgarforskningen i Storbritannien, USA och Tyskland. Det händer det också att medborgarforskning används som ett sätt för allmänheten att påverka beslutsfattare.

För några år sedan tyckte till exempel grannar intill Heathrows flygplats i Storbritannien att det bullrade för mycket, men enligt kommunens mätare var medelvärdet under bullergränserna. Med hjälp av en app började grannarna mäta ljudnivåer dygnet runt. Den stora mängden observationer kunde påvisa att medelvärdet stämde, men att nivåerna under vissa klockslag var långt över maxgränsen.

– Intresset för medborgarforskning har exploderat över hela världen. Vi har bara sett början, säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Mängden medborgarforskningsprojekt ökar stadigt och till hösten lanseras också en ny plattform som ska fungera som länk mellan forskare och allmänheten. Tanken är att lista både aktuella och avslutade medborgarforskningsprojekt. Här kommer det också att finnas resurser där forskare kan få tips på tekniska lösningar samt resonenera om eventuella etiska problem som kan uppstå. Den nya plattformen är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskap och allmänhet.