Så ser himlen ut med röntgensyn

På bilden från Erosita syns kraftiga källor till röntgenstrålning som vita prickar och fläckar. Prickarna är bland annat avlägsna aktiva galaxer och närmare belägna röntgenstrålande binära stjärnsystem. De större vita fläckarna är till exempel supernovarester och galaxhopar. Den tunna gas som fyller rymden omkring solsystemet strålar i lite längre röntgenvågor, som återges i rött. Omkring galaxens centrum finns hetare gas som står ut i grönt och gult. I galaxens plan absorberas de längre våglängderna, som har mindre energi, och då syns bara de högre energierna i blått.

Röntgenstrålning har kortare våglängder

Röntgenstrålning är elektromagnetisk strålning precis som vanligt synligt ljus, fast med kortare våglängder och därmed mer energi. När vi stöter ihop med röntgenstrålning i vardagslag används den för att se igenom annars ogenomskinliga föremål, till exempel genom kinden och käken för att undersöka tänderna. Därför kanske vi inte tänker på att jordens atmosfär i princip är helt ogenomskinlig för röntgenljus. För att kunna göra röntgenastronomi behövs teleskop i rymden. Röntgenteleskopet Erosita finns på den tysk-ryska satelliten SRG som sändes upp sommaren 2019.

Den här första bilden är ett resultat av ett halvårs observationer. Omkring en miljon enskilda röntgenkällor finns med i de mätningar som ligger bakom bilden. Forskare kommer att ha arbete lång tid framöver med att analysera och studera dessa data.

Nedan finns bilden i en version med några av de viktiga röntgenkällorna markerade.