Sakta men osäkert på klimatmötet i Madrid

Tempot i Madrid är lite högre, ibland springer deltagare verkligen mellan de fem förhandlingar som pågår parallellt, berättar klimatforskaren Mathias Fridahl vid Linköpings universitet som jämför med över 20 klimatmöten som han varit med på tidigare, sedan 2006.

− Mötena ligger lite tätare och många frågor är väldigt tekniska, med en hög detaljnivå, förklarar han.

Vilket land ska tillgodoräkna utsläppsminskningen

De tekniskt komplicerade frågorna handlar framför allt om hur handeln med utsläppsminskningar ska regleras. Om ett rikt land betalar för ett projekt som minskar utsläppen i ett fattigare land, vem ska då tillgodoräkna sig utsläppsminskningen, och hur ska den ekonomiska överföringen beskattas? Det är några av knäckfrågorna som förhoppningsvis ska lösas här. Först då kan Parisavtalet börja gälla fullt ut, med ett globalt system för handel med utsläppsminskningar.

Generellt förespråkar de fattiga länderna mer beskattning på transaktionerna eftersom skatten skulle gå tillbaka till dem, medan de rika länderna håller emot och hävdar att skatter skulle hämma utsläppshandeln.

− Jag skulle bli förvånad om man kommer hela vägen fram men jag hoppas att en del av knutarna kommer att lösa sig. För varje dag går processen framåt, texterna blir mer och mer komprimerade så att det syns tydligare var skiljelinjerna går, säger Mathias Fridahl.

Han känner en viss oro eftersom förhandlingarna bröt samman senaste gången som frågorna om flexibla mekanismer var uppe, på klimattoppmötet i Haag år 2000.

−Det skulle kunna skapa misstro i processen, som spiller över på de andra frågorna. Men vi har lärt oss mycket, så jag hoppas att det går att lösa den här gången.

Alla beslut tas i konsensus

Processen är känslig och långsam eftersom alla beslut tas i konsensus, så det räcker att ett land lägger in sitt veto i slutet för att förhandlingarna måste backa och tas om.

Mötet i Madrid har fått en dyster fond av alla de forskningsrapporter som publicerats de senaste veckorna med det gemensamma budskapet att utvecklingen går åt fel håll. Veckan inleddes med en lägesbeskrivning som visade att det förvisso händer mycket positivt men att den sammanlagda rörelsen går åt fel håll.

Bra med krismedvetenhet

− Många förhandlare pratade om det som en tillnyktring, jag tror att det var en bra start på de här veckorna, så att man får en bra krismedvetenhet, säger Mathias Fridahls kollega Björn-Ola Linnér, som också forskar i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Han har också varit med på många klimattoppmöten och förklarar att snart kommer mötesledningen att summera vad man tror att man kan komma överens om, och var de stora knutarna ligger. Knutar som förhoppningsvis kan lösas under de två-tre sista dagarna i nästa vecka, när ministrarna kommer till förhandlingarna.

Björn-Ola Linnér

Mathias Fridahl