Samtal slutar sällan när vi önskar

Forskare bjöd in drygt 250 främlingar till ett labb där de delades in två och två. Därefter fick de prata om vad de ville i enrum, så länge samtalet varade i minst en minut och maximalt i trekvart.

Samtalen spelades in, och efteråt samlade forskarna in data från varje deltagare. När kände de för att avsluta samtalet? Om de istället ville fortsätta prata, ungefär hur länge till? Vad trodde de att samtalspartnern kände kring att avsluta eller fortsätta?

– I bara två procent av fallen tog samtalen slut vid en tidpunkt då båda parter ville det, vilket summerar hela studien i ett nötskal, säger Adam Mastroianni som doktorerar i psykologi vid Harvard University och är studiens huvudförfattare.

Svårt att veta vad den andre vill

Samtalen var i genomsnitt 50 procent längre – eller kortare – än vad deltagarna önskade. De som ville avsluta konversationen i förtid uppskattade dessutom samtalet mindre, generellt.

Deltagarna var även dåliga på att bedöma vad deras samtalspartner tänkte kring pratstundens varaktighet.

– I genomsnitt felbedömde de hur länge den andra personen ville prata med 60 procent av samtalets faktiska längd, säger Adam Mastroianni.

Det innebär däremot inte att deltagarna alltid var i ”osynk” – snarare tvärtom. I hälften av fallen fortsatte konversationen trots att båda deltagare kände sig redo för den att ta slut. I 10 procent av fallen tog konversationen slut i förtid – trots att båda parter egentligen ville fortsätta prata.

Undersökte samtal med närstående

För att se om resultaten bottnade i den stela situationen med två främlingar genomförde forskarna ytterligare en studie.

Där fick drygt 800 personer minnas sitt senaste samtal – ofta med någon närstående – och återge hur långt det var samt när de kände för att sluta prata. Forskarna fick ingen data om vad den andra parten tänkte och kände, men i övrigt var resultaten jämförbara med främlingsstudien.

Forskarna har däremot inga bra förslag på hur vi borde bete oss istället, och säger att problemet mycket väl kan vara olösligt.

– Förmodligen vore det inte mycket bättre om alla avslutade sina samtal så fort de kände för det, istället för att sitta kvar. Vi tycker mest att själva problemet är intressant, säger Adam Mastroianni.

I framtiden vill de undersöka om samma resultat går att återskapa i andra kulturer med andra sociala normer. De vill även studera samtal mellan fler än två personer, och följa enskilda personer under flera konversationer.

– Det kan vara så att vissa alltid är den som vill sluta prata i förtid, alternativt fortsätta längre än den andre. I nuläget vet vi inte det, eftersom vi bara har tittat på ett enskilt samtal i personens liv.

Studien är publicerad i tidskriften PNAS.