Seglande svanar
Knölsvanar använder vingarna som segel så att de slipper simma
Nya rön från Sveriges lantbruksuniversitet indikerar att knölsvanar förflyttar sig på fyra olika sätt: flyga, simma, gå och segla. Olle Terenius, ekolog vid SLU, har vid tre olika tillfällen sett hur knölsvanar utnyttjar vinden för att förflytta sig på vatten. Seglande svanar håller upp vingarna på ett sätt som i vanliga fall signalerar att de är arga. Men i detta fall så är det troligt att vingpositionen maximerar vindupptaget. Det hela påminner lite om när segelbåtar ”länsar”, det vill säga, seglar i medvind med utfällda segel.
En av de seglande svanarna nådde en hastighet av ungefär fem kilometer i timmen. En svan som simmar i den hastigheten gör av med ungefär 12 gånger mer energi än vid vila. Att segla i stället för att simma sparar alltså på krafterna – och att segla i stället för att flyga kan spara ännu mera.
Knölsvanen är en av de tyngsta fåglarna som kan flyga. Den kan inte lyfta i vindriktningen utan behöver en lång startsträcka i motvind. En knölsvan i en sjö som vill flyga några hundra meter i medvind måste alltså starta i motvind och sedan vända tillbaka i luften. I detta sammanhang verkar det avsevärt lättare att fälla ut vingarna och låta vinden sköta resten.
En obesvarad fråga är om knölsvanarna kommer på seglingstekniken av en slump eller om de lär sig beteendet av varandra. Olle Terenius observationer har publicerats i The Wilson Journal of Ornithology och får därmed internationell spridning. Förhoppningsvis medför det att andra forskare börjar diskutera och rapportera om beteendet.
De svanseglatser som Olle Terenius observerade ägde rum då vattnet låg stilla trots att det blåste ganska friskt, en ganska ovanlig kombination. Det kan vara en förklaring till att få seglande svanar har observerats. Men det kan också vara så att få observationer har rapporteras in.
– Det behövs fler observationer och detta är ett utmärkt ämne för medborgareforskning, säger Olle Terenius
Så, om du ser en vindsurfande svan, rapportera in din observation till artportalen. På så sätt kan du bidra till forskningen