F&F:s skrivguide för forskare

Forskning & Framsteg publicerar två sorters texter av forskare: fördjupande populärvetenskap och debatterande forskarkommentarer.

Publicerad 2023-08-09

Här är några tips innan du börjar skriva en forskarkommentar:

Varje text är unik, men här kommer några allmänna råd som förhoppningsvis kan vara till hjälp. Och här hittar du de forskarkommentarer som vi har publicerat hittills.

Uttryck en åsikt! Du vill påverka, visa att något är ett problem och peka på en lösning. Kom till saken så snabbt som möjligt!
Din erfarenhet spelar roll. Vår policy är att skribenter ska vara forskare inom ett område som är relevant för debatten. Mörka inte om att du vet vad du pratar om (retorikens ethos, som handlar om trovärdighet). Det är fullt tillåtet att vara personlig och skriva ”jag”.
Argumentera! Berätta så konkret som möjligt vem som behöver göra vad för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Använd dina bästa argument för att presentera nyttan eller vinsten (logos, som handlar om förnuft). Tänk på att anpassa argumenten efter målgruppen: en bred allmänhet – inte bara politiker eller andra forskare.
Bejaka känslan. Kom ihåg att även använda argument som vänder sig till läsarens känslor (pathos). Det kan till exempel handla om att skydda skogarnas artrikedom för kommande generationer, att ge en svårt sjuk människa rätten till en värdig död eller att undvika nya krig.
Läs texten högt! Det som låter vettigt att säga blir som regel språkligt bra även i skrift. Tänk gärna på en specifik läsare, någon i din närhet som saknar dina vetenskapliga fackkunskaper men som är intelligent och öppen för goda argument. Räkna med att bolla texten några gånger med din redaktör.

Här är några tips innan du börjar skriva en fördjupande populärvetenskaplig artikel:

Tänk dig en läsare som är intelligent men okunnig. Våra läsare kan antagligen hänga med i avancerade resonemang, bara de presenteras på ett tydligt sätt. Däremot kan vi inte förutsätta att de vet något alls om ett specifikt ämne.

Att skriva om forskning för lekmän är en svår konst, även för den som övat länge. Samtidigt ger det en ny och fräsch blick på det egna forskningsfältet, som kan vara mycket givande. Här är några de populärvetenskapliga fördjupningar som vi har publicerat.

Väck intresse. En läsare har ofta många olika saker som pockar på uppmärksamheten. Du vet ju redan att ditt ämne är spännande, men det vet inte läsaren. Därför måste du börja med att berätta varför detta är värt att läsa. Slå an en ton och säg mycket tydligt vad det är som är viktigt.
Renodla. Innan du börjar skriva behöver du tänka igenom vad det är du vill berätta. Det är viktigt att veta vad det är som är huvudspåret i texten, så att det kan ligga som en röd tråd. I en lite längre text är det ofta intressant med utvikningar, men de måste knyta tillbaka till huvudspåret på ett tydligt sätt.
Håll läsaren i handen. Som läsare är det lätt att tappa bort sig bland många fackuttryck, eller att glömma bort en förkortning eller definition som förklarades tidigare i texten. Hjälp läsaren att hänga med i svängarna! Det kan du göra genom att förtydliga, upprepa där det behövs, och vara frikostig med konkreta exempel. Trimma ned användningen av långa och svåra ord, för även om de förklaras tynger de texten och gör den trögare att komma igenom.
Släpp gärna in dig själv i texten. Forskningsrapporter och vetenskapliga artiklar är ofta mycket opersonligt hållna, men våra läsare vill möta människor. Berätta i jag-form om det du själv har gjort. Ta gärna med roliga anekdoter och händelser från forskningen, saker som gått fel, och så vidare.
Språket. Redaktionen bearbetar din text och anpassar den till våra interna skrivregler.

Vi använder inte förkortningar av vanliga uttryck som till exempel, bland annat, med flera. Skriv ut hela orden.

Akronymer som uttalas som ord skrivs med bara första bokstaven versal: Nasa, Ligo. Om de sägs som en rad bokstäver kan de skrivas med versaler: ESS, KVA. Undantaget är förkortningar som är en vedertagen del av språket, dem skriver vi helt med gemener: dna, hiv.

Det är trevligt med referenser, men svårt att hantera i tidningen. Om du vill hänvisa till något speciellt arbete inuti din text kan du i vissa fall göra det i löpande text genom att helt enkelt berätta att författare NN (med medarbetare) publicerade resultatet år X i tidskrift Y. Vi tar däremot väldigt gärna emot länkar som vi kan lägga in i texten när den publiceras på nätet.