Sociala medier, men inte dataspel, är kopplade till ökade koncentrations­svårigheter hos tonåringar, enligt ny studie

För att undersöka detta följde vi fler än 8 000 barn, från när de var cirka 10 år till 14 år. Vi frågade dem om deras digitala vanor och grupperade vanorna i tre kategorier: spel, tv/video (till exempel Youtube) och sociala medier.

De senare inkluderade appar som Tiktok, Instagram, Snapchat, X, Messenger och Facebook. Vi analyserade sedan om användningen var kopplad till långsiktig förändring av två kärnsymtom vid adhd: koncentration och hyperaktivitet.

Vårt huvudsakliga resultat var att användning av sociala medier var förknippat med en gradvis minskning av koncentrationsförmåga. Det var inte fallet med spelande eller att titta på längre videor. Dessa mönster förblev desamma även efter att man tagit hänsyn till barnens genetiska risk för adhd och familjernas inkomst.

Vi undersökte också om koncentrationssvårigheter kunde leda till att barn använde sociala medier mer. Det gjorde det inte. Riktningen gick åt ett håll: Användning av sociala medier ledde till senare koncentrationssvårighet.

Mekanismerna för hur digitala medier påverkar koncentrationen är okända. Men avsaknaden av negativ effekt från andra skärmaktiviteter innebär att vi kan utesluta alla generella negativa effekter av skärmar, såväl som den utbredda uppfattningen att alla digitala medier skapar ”dopaminkickar”, som sedan stör barns uppmärksamhet.

Som forskare inom kognitiv neurovetenskap kan vi göra en kvalificerad gissning om mekanismerna. Sociala medier introducerar ständiga distraktioner och förhindrar koncentrationkrävande uppgifter.

Om det inte är meddelanden i sig som distraherar, kan blotta tanken på om ett meddelande har kommit fram fungera som en mental distraktion. Dessa distraktioner försämrar fokus i stunden, och när de kvarstår i månader eller år kan de få långsiktiga effekter.

Att spela, å andra sidan, sker under begränsade sessioner, inte under hela dagen, och innebär ett konstant fokus på en uppgift i taget.

Effekten av sociala medier var, enligt statistiska mått, inte stor. Det räckte inte för att en person med normal koncentration skulle drivas in i adhd-territorium. Men om hela befolkningen får en sämre koncentration kommer många att passera diagnosgränsen.

Teoretiskt sett skulle en ökning av sociala medier med en timme i hela befolkningen öka diagnoserna med cirka 30 procent.  Detta är visserligen en förenkling, eftersom diagnoser beror på många faktorer, men det illustrerar hur även en liten effekt på individnivå kan ha en betydande effekt när den finns hos en hel befolkning.

Under de två senaste decennierna tyder mycket data på att vi har sett en ökning på minst en timme av sociala medier per dag. För tjugo år sedan existerade sociala medier knappt. Nu är tonåringar online i ungefär fem timmar per dag, mestadels via sociala medier.

Andelen tonåringar som uppger att de är ”ständigt online” har ökat från 24 procent år 2015 till 46 procent år 2023. Med tanke på att användningen av sociala medier har ökat från i princip noll till cirka fem timmar per dag, skulle det kunna förklara en betydande del av ökningen av adhd-diagnoser under de senaste 15 åren.

Vissa menar att ökningen av antalet adhd-diagnoser återspeglar en ökad medvetenhet och minskad stigmatisering. Det kan vara en del av förklaringen, men det utesluter inte en verklig ökning av koncentrationssvårigheter.

Dessutom är det så att vissa av de studier som hävdar att symtom på koncentrationssvårigheter inte har ökat, ofta har studerat barn som förmodligen var för unga för att äga en smartphone, eller en period som mestadels föregått lavinen av scrollande.

Sociala medier leder förmodligen till ökade koncentrationssvårigheter, och användningen av sociala medier har skjutit i höjden. Vad ska vi göra nu? USA kräver man att barn är minst 13 år för att skapa ett konto på de flesta sociala medier-plattformarna, men dessa restriktioner är lätta att kringgå.

Australien går för närvarande längst. Från och med 10 december 2025 är medieföretag skyldiga att se till att användarna är 16 år eller äldre, med höga straff för de företag som inte följer dem. Låt oss se vilken effekt som lagstiftningen kommer att få. Kanske borde resten av världen följa efter.

Den här artikeln är återpublicerad från The Conversation under creative commons-licens. Här kan du läsa den engelska originalartikeln.