Urskogar lagrar betydligt mer kol än brukade skogar

Att urskogar lagrar mer kol än brukade skogar är i sig inte förvånande. Men skillnaden var större än väntat. Det menar Anders Ahlström, som är forskare på miljö- och geovetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

– Det har varit intressant att besöka och kartera de här urskogarna och se hur annorlunda de är. Men den stora skillnaden mellan urskog och brukad skog går inte att se med ögat, den ligger dold under marken vi går på, säger Anders Ahlström.

Bara i jorden i urskogen finns det lika mycket kol som i hela ekosystemet i brukad skog. Det visar en studie som han medverkat i och som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science 19 mars.

– Det är fantastiskt att vi har kvar nästan helt orörda urskogar mitt bland skötta skogar. Vi har bland annat provtagit och mätt markkol. Vi såg direkt enorma skillnader i det översta mörka, organiska lagret i urskogar. Det är mycket djupare än i brukade skogar, säger Anders Ahlström.

Han och hans forskarkollegor har arbetat med studien i nästan tio år. Först karterade de svenska urskogar och gjorde fältarbeten där de grävde drygt 200 gropar i urskogar och utförde mätningar på träd och död ved. Resultaten har sedan jämförts med motsvarande data om kol i träd, död ved och i marken från brukade skogar, som samlats in av Riksskogstaxeringen och Markinventeringen.

Svenska urskogar lagrar 83 procent mer kol än brukade skogar, enligt studien. Det är upp till åtta gånger mer kol än tidigare beräkningar.

Å andra sidan har tidigare beräkningar varit osäkra, menar Anders Ahlström. Metoderna som används för att beräkna skogens förmåga att binda kol beskrivs som daterade. De beräkningar som används i internationella överenskommelser, till exempel Kyotoprotokollet, bygger till stora delar på gamla och ofullständiga data.

– Det finns standardsiffror om kolförluster från IPCC, men inte för markkolsförluster. När vi grävde djupare i saken fann vi bara gamla studier med mycket lite faktiskt datamaterial. Det stora datamaterialet vi har samlat in gör nog studien lite unik. Vi har inte sett något liknande från andra delar av den nordliga, boreala världen, säger Anders Ahlström.

Skogen har en central roll i klimatomställningen. Att beräkna kolupptag i skog har också blivit allt viktigare, inte minst i takt med att koldioxidutsläppen ökar. Redan i dag rapporterar Sverige ett högre kolupptag i skog än övriga europeiska länder.

– Från ett kollagringsperspektiv är det mer effektivt att sluta avverka de här naturskogarna än vad man tidigare har trott. Det är tre till åtta gånger mer effektivt att låta dem återgå till ett mer naturligt stadium än vad tidigare studier har visat. Det är också ett argument att inte avverka, i tillägg till biodiversitet och ekosystemtjänster, säger Anders Ahlström.

Studieförfattarna har också tittat på vad som händer med kolet i de träd som avverkas i skogen och menar att mycket lite kol lagras i de avverkade skogsprodukterna. Det beror på att de flesta produkterna är kortlivade, som papper och bioenergi, vilket gör att kolet relativt snabbt återgår till atmosfären.

Michael Gundale är professor på institutionen för skogsekologi och skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han har läst studien.

– Sammantaget tar de upp en mycket viktig fråga inom ett större ämne, hur skogar och skogsbruk påverkar klimatet. Kollagring i skogen är en aspekt av detta, och de tar upp detta väl genom att visa att naturskogar har högre kollager än brukade skogar. Jag tyckte att bevisen på mindre kol i genomsnitt i brukade skogar jämfört med naturskogar var väl underbyggda av deras data, och är också mycket intuitiva, säger Michael Gundale.

Studiens största begränsning är osäkerheten i huruvida forskarna jämför äpplen med äpplen när det gäller platsförhållanden och skogens sammansättning, anser Michael Gundale.

– Jag ser inte att detta påverkar slutsatsen att det finns mindre kol i förvaltade skogar, men det kan påverka storleken på skillnaden de beskriver. Viktiga skillnader mellan förvaltade och oförvaltade skogar kan leda till en viss överskattning av skillnaderna, särskilt när det gäller kol i marken, säger Michael Gundale.

Han konstaterar samtidigt att resultaten skiljer sig från tidigare data, och från hans egen forskning i ämnet.

– Min ännu opublicerade studie visar också mindre kol i genomsnitt i brukade skogar jämfört med primärskogar. Författarna visar dock att minskningar av kol i marken bidrar med mer än hälften till denna kolminskning i skogen. Något jag finner mycket förvånande. Litteraturen och även mitt opublicerade arbete tyder på att mängden kol som förloras i marken är liten jämfört med koldynamiken ovan jord, säger Michael Gundale.