Vår uråldriga hjärna – ett lätt byte för mobilen

Anders Hansen har skrivit en bok om hur smarta telefoner suger i sig allt mer av vår uppmärksamhet.

Publicerad
6 frågor till Anders Hansen, författare och överläkare i psykiatri.
Bild: Stefan Tell

1. Varför skrev du boken?

– En utgångspunkt var att mänskligheten under nästan hela sin tid på jorden har levt i en värld som såg helt annorlunda ut än den gör i dag, en värld utan elektricitet, bilar, datorer och mobiltelefoner. Och det har format vår hjärna.

En annan utgångspunkt var att jag för något år sedan laddade ner en app för att mäta min egen skärmtid. Jag fick veta att den var två timmar per dag – och att jag därmed tillhörde den femtedel som använder telefonen minst! Nu ligger snittet på omkring tre timmar och ökar snabbt. Så jag ville förstå vad det här gör med oss.

2. Är inte skärmtid ett trubbigt begrepp? På mobilen kan man ju både scrolla instagram och läsa romaner.

– Visst kan man läsa Brott och straff i mobilen eller sköta bankärenden, men det som ökar mest är vad de flesta av oss skulle kalla för strunt.

3. Vad är det med smarta telefoner som gör dem så svåra att lägga ifrån sig?

­– Hjärnan har ett belöningssystem med signalämnet dopamin som evolutionen har mejslat fram under miljoner år. Systemet är byggt så att det belönar osäkra utfall extra starkt. Facebook och instagram har anställda forskare som vet det. Därför pytsar apparna ut likes och hjärtan från andra användare med lagom fördröjning så att de ger maximal belöningseffekt.

4. Men är mobilerna verkligen farliga? Stämmer det att man kan bli deprimerad av att stirra för länge på skärmen?

– Det kan man inte säga baserat på den forskning vi har i dag. Massor av studier visar att de som är deprimerade använder mobilen mer, men man vet inte säkert vad som är orsak och verkan.

En sak som jag personligen tycker är intressant är att vi vet att vissa saker skyddar mot depressioner, till exempel god sömn, fysisk aktivitet och riktiga sociala kontakter ansikte mot ansikte. Och om man lägger tre-fyra timmar per dag på mobilen så blir det helt enkelt mindre tid kvar för sådana skyddsfaktorer.

4. Historiskt har människor förfasat sig över ny teknik som tåg och videobandspelare. Är det något principiellt annorlunda med mobilerna?

– Ja, det skulle jag vilja påstå. Med mobilen kan vi beställa hem mat, ha sociala kontakter, jobba och en massa annat utan att träffa andra människor. Mobilen är runt oss 24 timmar per dygn. Tåg och videobandspelare kan omöjligen ta lika stor plats i människors liv.

5. Hur har du själv ändrat dina vanor efter att ha satt dig in i forskningen om hur folk använder sina mobiler?

– Jag har aldrig med mig mobilen i sovrummet, och jag har den inte med mig när jag jobbar. Då ligger den i ett annat rum. Dessutom har jag stängt av flashnotiser och försöker använda sociala medier via datorn i stället för mobilen. Men jag trillar dit ibland.

6. Hur tror du att vårt förhållande till mobilerna kommer att ha förändrats om tio år?

– Det är ju tiotusenkronorsfrågan. Det är fullt möjligt att kriget om vår uppmärksamhet fortsätter så att vi om tio år lägger sex – sju timmer om dagen på mobilen. En annan möjlighet är att vi får en diskussion och att folk blir mer medvetna om problemen. Men jag tror att det blir värre innan det vänder åt rätt håll.

Skärmhjärnan

Anders Hansen
Bonnier Fakta

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor