Annons

Vår misstänkta mikroskopiska urmoder hittades i sedimentprover hämtade på över 2 500 meters djup utanför Japans kust.

Bild: 
JAMSTEC

Vår urmoder – ett samarbete mellan tre organismer?

Nu kommer en japansk forskargrupp med fler ledtrådar i gåtan om hur enkla bakterier kunde ta steget till komplexa celler, vilket var förutsättningen för allt synligt liv. Hemligheten var förmodligen ett trepartssamarbete.

Annons

Publicerad:

2020-01-20

Under livets första två miljarder år fanns bara ensamma enkla celler utan cellkärna. Skillnaden är stor mot de celler som finns i flercelliga växter, djur och svampar. Våra celler har bland annat en cellkärna där arvsmassan lagras och en mitokondrie som förser cellen med energi. Ett olöst mysterium är hur en urtidscell plötsligt blev mer komplex, och i förlängningen kunde bli till så avancerade saker som träd och människor.

Den rådande teorin är att en arké (arkebakterie) måste ha slukat en bakterie för omkring två miljarder år sedan. Den slukade cellen blev kvar intakt inuti arkéen och blev till nytta för den i form av en energiproducerande mitokondrie.

De japanska forskarna har avbildat asgårds-arkéen med elektronmikroskop.  

Bild: 
JAMSTEC

I augusti 2019 rapporterade en japansk forskargrupp att de för första gången har lyckats odla och studera vår närmsta kända arké-släkting på lab, något Forskning & Framsteg skrivit om. Nu har de hunnit studera denna mikroorganism närmare och kommer med nya förslag på hur det flercelliga livet uppstod.

Tre organismer kan ha varit inblandade

Fortfarande tror forskarna att en så kallad asgård-arké svalde en bakterie, som blev ett organ inuti arké-cellen, en mitokondrie.

Men det som är nytt är att framgångssagan dessutom verkar bygga på en tredje organism, skriver forskarna i Nature. Asgård-arkéerna lever av aminosyror och andas ut vätgas, och lever i symbios med en vätgasätande bakterie.

Tidigare trodde forskarna att det var denna vätgasätare som blev uppslukad och blev förstadiet till våra mitokondrier. Nu tror de istället att asgård-arkéen hade två kompanjoner – sin vätgasätande vän och en annan som andades in syre. När den första eukaryota cellen uppstod för två miljarder år sedan hade syrehalten på jorden börjat stiga. För asgård-arkéen var syret ett problem att göra sig av med, som den löste genom att sluka en syre-älskare, som kunde ta vara på avfallet och tillverka aminosyror i utbyte.

Till en början var syre alltså inte förutsättningen för liv, utan ett avfall som några lärde sig att hantera.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.