Varför ska vi åka till månen utan att landa?

Det drar ihop sig till avfärd för Artemis II, den första bemannade resan i Nasas pågående månprogram. Fyra personer ska färdas i en ögla kring månen och tillbaka igen. Avfärden ska ske under februari, som tidigast den 6. Beroende på vilken dag uppskjutningen blir av kommer banan att bli lite olika, och besättningen kan rentav bli de människor som färdats allra längst bort från jorden någonsin.

Artemis III och dess planerade landning på månen dröjer däremot. Just nu planerar Nasa att den ska ske 2028, men utvecklingen av landaren har dragit ut på tiden och mycket är oklart.

Det är Elon Musks rymdföretag Space X som har fått i uppdrag att bygga månlandaren, som kallas HLS (human landing system). Tanken är att landa nära månens sydpol, vilket gör att banan blir mer komplicerad och energikrävande än vid Apollo-färderna 1969–1972. Först ska extra bränsletankar skjutas upp i omloppsbana kring jorden, där månlandaren ska tankas innan den färdas till en ny omloppsbana kring månen. Besättningen reser till månens närhet i en annan farkost som heter Orion, och dockar med landaren där. Medan de stiger ner på månens ytan ska Orion fortsätta att kretsa kring månen. Efter vistelsen på ytan ska människorna byta farkost igen, och färdas hemåt i Orion.

Artemis II är ett test av Orion-kapseln och alla de system som behövs för att människor ska kunna leva och må bra under resan.

De olika delarna av HLS-systemet behöver sedan också testas, inte minst den avancerade tankningsmanövern som aldrig har prövats tidigare. Ingen av komponenterna från Space X har varit i omloppsbana ännu, men det kanske är något vi kommer att få se i år.

Även under utvecklingen av Apollo-programmet på 1960-talet gjordes sådana stegvisa tester. Apollo 8 var den första färden runt månen vid jultid 1968, innan månlandaren var färdig. Apollo 9 testade månlandaren i omloppsbana kring jorden. Apollo 10 var en färd kring månen med de färdiga farkosterna, landare och allt, men utan att faktiskt landa. Slutligen steg människor ut på månen med Apollo 11 den 20 juli 1969.

Månkapplöpningen på den tiden handlade om att USA ville visa sitt tekniska försprång över Sovjetunionen. I dag tävlar amerikanerna i stället mot Kina, som har ett uttalat mål att sända människor till månen till 2030. Kina har skickat flera obemannade landare och strövare till månen och till Mars, och har också etablerat en egen rymdstation i omloppsbana kring jorden.

Det långsiktiga målet med Artemis-programmet är att upprätta en permanent månbas och testa teknik för att så småningom sända människor till Mars.