”Vi kan hjälpa er att avslöja pseudovetenskap”

Magnus Lindwall, Mattias Lundberg

Psykologiska tester utan vetenskapligt stöd används av svenska myndigheter vid anställningar. Forskarna Magnus Lindwall och Mattias Lundberg erbjuder sig att hjälpa till att granska testerna – bland annat med en chatbot.

Den kritiserade Disc-teorin delar in människor i fyra färger.
Bild: Genererad av AI-tjänsten Dall E efter instruktion av Per Snaprud

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Nyligen avslöjade P4 Värmland att Kils kommun använder ett personlighetstest baserat på den så kallade Disc-modellen vid rekrytering. Modellen delar upp människor i fyra färger – gul, grön, blå och röd – där varje färg förknippas med olika egenskaper.

Testet är pseudovetenskap. Det marknadsförs med hänvisning till vetenskap, men saknar i själva verket stöd i form av exempelvis fackgranskade studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Tyvärr är det svårt att genomskåda pseudovetenskap. Den kan verka intuitiv och därmed vara lätt att gilla för den som saknar djupare fackkunskap och kompetens i kritiskt tänkande och vetenskaplig metod.

Att pseudovetenskapliga metoder och tester som Disc fortfarande används av kommuner och regioner är skadligt på flera sätt. Förutom att kosta pengar orsakar de etiska problem. Som underlag i beslut om anställningar kan de bland annat sortera bort kompetenta medarbetare baserat på felaktiga grunder, och bidra till missförstånd på arbetsplatsen.

Återkommer likt ett muterat virus

Det händer att medier granskar och kritiserar populära pseudovetenskapliga fenomen som Disc-tester och boken Omgiven av idioter. Men det räcker inte. De dyker upp på nytt, emellanåt i nya skepnader som sprids likt ett muterat virus till olika organisationer.

Ett centralt problem är bristen på beställarkompetens. De som ansvarar för att köpa in tester, utbildningar och modeller saknar ofta den nödvändiga kunskapen för att kritiskt granska vad som erbjuds. Försäljarna använder retoriskt skickliga argument för att övertyga sina kunder. De hävdar att deras tester hör till de mest använda globalt och refererar till krångliga vetenskapliga begrepp och studier som antingen inte existerar, inte är publicerade eller inte stöder deras påståenden. Därför är det svårt för lekmän att genomskåda bluffen.

Vi har varit intresserade av pseudovetenskap inom psykologi och medverkat i debatten kring det i snart 20 år. Vi har sett pseudovetenskapliga trender komma och gå, och många överleva och bestå. Men en sak är uppenbar. Problemet kommer inte försvinna av sig självt. Så vad kan vi tillsammans göra för att motverka att pseudovetenskap fortsätter att infiltrera våra organisationer och slösa bort redan begränsade resurser?

Höj beställarkompetensen

För det första måste vi höja beställarkompetensen. De som ansvarar för inköp av tester och metoder behöver utbildas i hur man kritiskt granskar vetenskaplig evidens. De måste kunna ställa frågor som:

  • Finns det oberoende forskning som stöder denna metod?
  • Är studierna publicerade i vetenskapliga tidskrifter?
  • Har metoden granskats av oberoende experter?
  • Vilka är riskerna med att använda denna metod?

Dessa frågor behöver ställas för att tvinga försäljare och producenter att bekänna färg, och för att i ett tidigt skede kunna avfärda de mest bedrägliga produkterna och tjänsterna.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Inför kvalitetssäkring

För det andra behöver vi utveckla och sedan införa ett kvalitetssäkringssystem som hjälper organisationer att navigera i djungeln av erbjudanden. Ett sådant system skulle kunna innefatta:

  • Tydliga riktlinjer för vad som krävs för att en metod ska anses evidensbaserad.
  • Standarder och certifieringar baserade på vetenskapliga kriterier.
  • Ett oberoende granskningssystem som kan utvärdera tester, modeller, metoder och utbildningar och ge tydliga rekommendationer till beställare. Ett konkret exempel på ett sådant system skulle kunna vara en AI-baserad chatbot som är specifikt programmerad för att granska pseudovetenskap utifrån evidens och forskning. Vi håller just på att utveckla en sådan chatbot, som snart skulle kunna användas i skarpt läge på fältet i syfte att hjälpa organisationer och personer att granska och skydda sig från pseudovetenskap.

Vi står till ert förfogande

Genom att implementera dessa system kan vi underlätta för beslutsfattare att göra informerade val och minska risken för att resurser slösas på ineffektiva eller skadliga metoder.

Kompetensen, viljan och numera tekniken att utveckla ett sådant system finns. Vi hoppas att det också finns en öppenhet för att använda det där det bäst behövs.

Vi vill avslutningsvis rikta oss till samtliga offentliga instanser som på något sätt köper in psykologiska tester och andra liknande produkter. Vi står till ert förfogande med våra och våra kollegors kunskaper i ämnet. Det enda som krävs är att ni måste visa ett intresse att på allvar adressera problemet med pseudovetenskap inom offentlig verksamhet. 

Magnus Lindwall & Mattias Lundberg

Magnus Lindwall, Mattias Lundberg
Bild: Thomas Carlgren, Åsa Siller

Magnus Lindwall

  • Professor i psykologi vid Göteborgs Universitet.
  • Har via sin forskning om olika psykologiska begrepp, till exempel självkänsla och motivation, intresserat sig för pseudovetenskap i mer än 20 år.

Mattias Lundberg

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor