Databaser, Nobelarkiv och exemplet Freud

Till min glädje ser jag att de två databaser över kandidater till Nobelpriset som tidigare funnits på , men som för en tid varit försvunna, nu återvänt och blivit tre*. Det gäller förteckningar över alla som föreslagits till Nobelpris i fysiologi eller medicin 1901-53, litteratur 1901-50 och fred 1901-56.
Vem eller vilka som skrivit under förslagen anges och även motivering samt om respektive Nobelkommitté närmare utrett kandidaturen. Tanken på att publicera information av detta slag i samlad form härstammar från Elisabeth Crawford, en sociolog som blev en hängiven skrivare av Nobelhistoria. Hon insåg hur intressanta de fakta är som döljer sig i arkiven och var själv med och drev på att Nobelstadgan på 1970-talet ändrades. Den hade tidigare sagt att materialet skulle hållas hemligt för evigt, men ändrades så att det nu räckte med den något kortare tidsperioden 50 år. KVA släppte in henne i sitt arkiv, ur vilket hon och hennes medarbetare hämtade material till en lång rad intressanta studier samt till en databas-liknande förteckning över Nobelprisen i fysik och kemi. Denna har utkommit i bokform i två upplagor och kommer nog förr eller senare på nätet. Men de tre ovan nämnda databaserna räcker mer än väl till för att den intresserade skall kunna sysselsätta sig under avsevärd tid. Skriver man t.ex. ”Freud” i sökrutan för priset i fysiologi eller medicin får man upp en lång rad förslag, bl.a. skrivna av sådana som redan tilldelats samma Nobelpris. Som en kuriositet kan man söka på Freud i de två andra databaserna och finner då att han också föreslogs till Nobelpriset i litteratur (av ingen mindre än Romain Rolland). Det är känt från Freuds dagböcker att han med spänning väntade på att utses till pristagare i fysiologi eller medicin. Om han däremot skulle ha uppskattat att få sitt livsverk reducerat till litteratur, är vad jag vet inte känt. Man kan också utläsa att Freuds kandidatur utreddes några gånger av psykiatriker på KI, men eftersom det är känt att svensk psykiatris nestor vid denna tid, KI-professorn Bror Gadelius, inte uppskattade Freuds teorier, är det kanske inte så konstigt att han inte Nobelprisbelönades. För mig som lekman är det intressant att notera att jag, cirka 100 år efter Freuds arbeten, kan läsa i tidningen att Eric Kandel, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin år 2000, anser att hjärnans undermedvetna faktiskt arbetar på det sätt som Freud föreslog!

*Man hittar enklast dessa databaser genom att skriva ”database” i sökmotorn och sedan klicka sig fram bland alternativen.