En fråga om dubbdäcken och partiklar. Jag kommer i håg hur det var på vårvintern i Stockholm före dubbdäckens existens när man sandade alla gator. Det var betydligt dammigare. Sandkornen kunde väl också malas sönder genom att gnuggas mellan däck och gata. På sen våren brukade gator spolas med hjälp av speciella spolbilar. Sandning är knappast ett bra alternativ.
Hur ser partikelfördelningen utfråndubbdäcksförsök jämfört med hela partikelfördelningeni luften i gatutrymmet. Det har gjorts laboratorieförsök med dubbdäck i Finland som bekräftar att det givetvis blir partiklar men hur ser storleksfördelningen ut. Man kan annars jämföra storleksfördelningar på vår vinternmed dem som mätas upp på säg sommaren eller höstkanten innan dubbdäcken brukar sättas på. Jag har inte sett några referenser till sådant i dubbdäcksdebatten så som den bedrivs i media.
Stora partiklar som sannolikt svarar för den större delen av all partikelvikt bör fastna i de övre luftvägarna och bronkerna och kan givetvis vara ett stort besvär för astmatiker men de mindre kan tränga djupare ned och en del små tydligen tränga in i celler och t o m återfinnas i blodet. Det har sagts att det är antalet partiklar som är viktigare än deras form och storlek och en intressant fråga blir då hur många partiklar som finns i de olika partikelfraktionerna. Kan man anta att det är så att dubbdäckspartiklarna är farligast för astmatiker men att de minsta pariklarna PM 2,5, PM 1, PM 0,01, PM 0,001 är de som är farligast vad gäller ökning av hjärt- och kärl sjukdomar. Jag vet sedan tidigare att en stor andel - men hur stor? -av de minsta partiklarna är förbränningspartiklar. Små askrester och oförbränt från t ex dieselmotorer eller säg även alkohol eller gasmotorer som använder dieselolja som tändbränsle. Sådana små partiklar håller sig lika svävande som molekyler. Kan det vara så att det inte räcker med att förbjuda dubbdäck i stadsmiljö utan man måste också förbjuda eller begränsa användningen av speciellt dieselmotorer. Det går t ex att gå över till trådbussar och allehanda andra former av huivudsakligen eldrivna bussar eller hybridfordon med ottomotorer? Moderna dieselmotorer använder lättare dieselolja som atomiseras mer till mindre droppar. Sannolikt minskar antalet partiklar och de partiklar som ändå uppstå blir mindre men de är ändå partiklar. Om man sedan utnyttjar den bättre förbränningen för att öka motorernas driftvarvtal för att göra dem lättare och ge mer effekt per cylindervolym så bör partikelutbränningen inte längre bli lika bra igen.
Alltså kan det möjligen vara så att dubbdäck är dåligt för astmatiker medan dieselmotorer som går på diesel, etanol eller biogas i stadsmiljö inte är så bra vad gäller för hjärt- och kärlsjukdomar och sannolikt en liten del av cancer?
Jag vet sedan tidigare att vad gäller de minsta partiklarna i stadmiljö så är skillnaden mellangatunivå och taknivå inte lika stor som för de grova men också att skillnaden mellan tak nivå i stad och förort/landsbygd inte heller är lika stor och då blir en slutsats att för de minsta partiklarna är exponeringen inte bara en fråga för dem som bor i stad eller nära stora vägar utan gäller hela landet och det handlar kanske inte bara om utsläpp från trafik.
Vi behöver få mer vetenskapliga fakta presenterade i media -mätningar och mängder i storleksfraktioner så att debatten inte mest handlar om tyckande. Det har i debatten för några år sedan förekommit att man konstaterat att dödsfrekvensen legat högre under sen vinter och tidig vår och det har tolkats som kanske orsakat av partikelnivå i luften. Det kan vara så men för att man skall kunna dra någon slutsats med större säkerhet måste man veta vad det är för sorts dödsfall som drar upp statistiken och var har de inträffat - hjärtattacker och astmaattacker hos människor som bor längs dammiga gator eller är det mer spritt över samhället och olika sjukdomsbilder? Ock underlag och tolkning måste presenteras i någon form av media så att tyckande kan ersättas med vetande. Det behöver inte bara vara en dubbdäcksfråga.
Kommentera: