Ett 60-årsjubileum – Nobelpriset i fysik 1956

I den långa listan över Nobelpris i fysik kan man se att prisen efter första världskriget och under resten av 1900-talet huvudsakligen belönade inomvetenskapliga upptäckter och uppfinningar. Först från och med år 2000 bröts trenden och under de senaste åren har en rad tekniska uppfinningar belönats: viktiga halvledarkomponenter, magnetiska hårddiskar, optiska fibrer, CCD-kameran och blå ljusdioder. Ett stort undantag i raden av inomvetenskapliga fysikpris utdelades år 1956 till de tre amerikanarna John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley. Eftersom Nobelarkivet på KVA öppnas efter 50 år har det i tio år funnits möjlighet att studera hur det gick till bakom kulisserna när detta pris arbetades fram. Det visar sig finnas en intressant anknytning till fysikpriset 2016.

De tre amerikanerna B&B&S arbetade på det berömda Bell Labs i New Jersey, där forskningschefen hette Mervin Kelly. Upptäckten av transistoreffekten och uppfinnandet av transistorn ägde rum när andra världskriget var slut och man återgick från militär till civil forskning. Bardeen var teoretiker och hade idéer om vilken halvledare man skulle använda, Brattain var teknikern som kunde löda ihop kretsarna och Shockley var gruppchefen som visste allt om hur man skriver patentansökningar. Först uppfanns den så kallade spetstransistorn och snart därefter skikttransistorn, vilket är den som används i dag.

1955 väljs Mervin Kelly in som utländsk ledamot av KVA:s tekniska klass. Den som föreslagit invalet är Televerkets generaldirektör Håkan Sterky, en stark man som också är ledamot av den tekniska klassen. Sterky och andra nominerar B&B&S till 1956 års fysikpris och under året beställer Sterky ett positivt yttrande från Melvin Kelly. Detta cirkulerar han bland Nobelkommitténs ledamöter, vilka dock inte låter sig övertalas utan föreslår att 1956 års pris sparas till 1957. Även fysikklassen går med på detta. Men Sterky ger sig inte! Visserligen kan han på grund av ett tjänsteärende inte själv delta vid den sammankomst 1 november på KVA där det slutliga beslutet skall tas. Men han skriver ett brev till akademien och yrkar på att B&B&S prisbelönas på så sätt att Shockley får ett eget pris med hälften av pengarna för uppfinningen skikttransistorn, medan Bardeen och Brattain gemensamt får det andra priset med den andra hälften av pengarna för uppfinningen spetstransistorn.

Akademiens ledamöter lyssnar på en uppläsning av brevet och röstar ner Nobelkommitténs förslag om att spara priset. Istället väljer man att belöna de tre amerikanarna. Dock inte helt som Sterky vill, man väljer att låta B&B&S erhålla priset ”gemensamt, med en tredjedel till en var, för deras undersökningar av halvledare och upptäckt av transistoreffekten”. Men man är ändå påverkad av Sterkys argumentation och bestämmer att bryta den alfabetiska ordningen och sätta Shockley först, sedan Bardeen och sist Brattain.

Anknytningen till 2016 års fysikpris är att även detta pris gemensamt går till tre forskare, men att en tilldelas hälften av pengarna och de andra två en fjärdedel var. Vad jag vet är det första gången pengarna i ett gemensamt pris delas på detta sätt. Det normala har varit ”med en tredjedel till en var”, precis som 1956. Om inte Nobelstadgan ändras innan dess kan den intresserade forskaren kanske få svar på varför det blev så i januari 2067!