Ett pris på miljön?

Det är bråttom att sätta pris på miljön! Ja, faktiskt, enbart genom att sätta pris på miljön, på miljötillgångar och på vad miljön uträttar, kan miljöproblemen lösas. Det är professor Gretchen Daily  från Stanford University i San Francisco som säger så, och förra året fick hon Volvos Miljöpris  för sitt arbete. Med andra ord tycks det finnas de som tycker att det ligger något i det hon säger, vilket det naturligtvis också gör.

 

Vad är det då hon säger, vad innebär det att sätta pris på miljön?

 

Jo, Daily tänker sig att man genom att sätta ett ekonomiskt värde på naturresurser som idag betraktas som kostnadsfria, så kommer de ekonomiska värdena sedan att finnas med i ekonomiska kalkyler på ett som inte går att bortse från. De kostnaderna blir som andra kostnader i en budget, något man måste ta hänsyn till. Det kommer i sin tur, menar Daily, att göra att utfallet av ekonomiska kalkyler inför olika projekt faller helt annorlunda ut än de hade gjort om kalkylen inte hade inkluderat ett pris på miljön. På så vis skulle vi kunna slippa att nya miljöskador uppstår i framtiden och vi skulle även slippa de kostnader som miljöskadorna för med sig – att från början ha ett pris på miljön att betala, skulle alltså kunna vara lönsamt även i ekonomiska termer.

 

Poängen är alltså att synliggöra naturens värde genom att uttrycka det värdet i monetära termer. En sådan värdering framstår som betydligt mer begriplig och hanterlig än att till exempel tala om naturens värde som ”ovärderligt” i vaga ordalag, som är svåra att arbeta in i kalkyler och projektplaner. Det finns också en hel del som tyder på att etiska argument för vikten av att bevara naturen ganska ofta klingar ohörda, medan argument i termer av ekonomisk värdering tas på större allvar av marknadens aktörer.

 

Vilka är då nackdelarna med idén om att sätta pris på miljön?

 

Ja, en nackdel är att det inte finns någon marknad för miljötillgångar som till exempel ren luft. Det finns därmed heller inget marknadspris på ren luft, vilket komplicerar prissättningen. Det har man naturligtvis tänkt på, och därför finns det andra metoder än den strikt marknadsekonomiska för att värdera miljön. Man kan säga att dessa metoder är dels indirekta, dels direkta.

 

De indirekta metoderna bestämmer priset på en viss miljötillgång genom att titta på de samband som finns mellan miljökvalitet och sådana varor som faktiskt har ett pris på en befintlig marknad. Det skulle till exempel kunna vara sambanden mellan pollinering och de grödor som blir resultatet av pollineringen.

 

De direkta metoderna undersöker istället vad en viss miljötillgång är värd genom att fråga människor vad de skulle vara villiga att betala för att få (fortsatt) tillgång till miljötillgången eller för att förhindra att den förändrades, försämrades eller försvann helt.

 

En svaghet med de direkta metoderna är att de inte tar hänsyn till människors olika ekonomiska situation. Vi kan vara väldigt angelägna om att kunna fortsätta med vårt sportfiske och med våra skogspromenader, till exempel, men på grund av de ekonomiska villkor vi lever under så kan vi helt enkelt inte säga oss vara redo att betala mer än mycket små summor för att behålla de möjligheterna. Med andra ord: vår individuella betalningskapacitet mäter inte nödvändigtvis vårt engagemang eller våra känslor för vad som är viktigt.

 

Det finns naturligtvis också en risk att de miljötillgångar vi är beredda att betala för att få ha fortsatt tillgång till inte alls är desamma som de som kan bidra till ett långsiktigt hållbart naturbruk i samhället. Kan vi lita på att rätt naturtillgångar bevaras om vi lägger hela värderingen av naturen i marknadens händer? Om vi vid prissättningen utgår från hur vi känner inför och upplever naturen, riskerar vi att arter och miljöer som människor inte känner gillande inför blir helt osynliga och därmed värdelösa och därmed fritt tillgängliga för utplåning. Det kan i sin tur innebära stora miljörisker, med lite otur.

 

Är ekonomins språk då det enda språk vi förstår? Kan vi inte göra reda för några som helst värden utan att tala om dem i termer av kronor och ören?