IGC: Curiosity i Gale-kratern och Australiens meteoritkratrar

Idag deltog jag i impaktsessionen som behandlade meteoritkratrar, både tidigare kända men även nya kratrar. Det hela började dock med en uppdatering om hur det går för vår geologkollega, roboten Curiosity (Mars Lab) som ju lyckligt landade på Mars några dagar sedan.

De första livebilderna av Gale kratern, där roboten landade, är nu publicerade på [NASAs hemsida ](http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html) och det är helt fantastiskt hur det hela fungerat så perfekt. Landningen var ju superkomplicerad. Bilderna från Mars och geokemisk data som Curiosity kommer att sända, kommer definitivt att utgöra ett utomordentligt viktigt material för forskning och ett mycket stort steg för vetenskapen. Vågar i nuläget knappt spekulera i vad den kan hitta. Spår av liv?!?

Det finns åtminstone 25 verifierade meteoritkratrar på den Australiensiska kontinenten. Det är en tacksam kontinent för kraterprospektering eftersom stora delar av berggrunden är riktigt gammal och för att vegetation och jordartsbildning är sparsam.

Det gavs flera spännande föredrag med fina bilder på impaktbreccia (krossad berggrund), smält berggrund och impaktglas. Ett speciellt intressant föredrag hölls av Susan Hopper som berättade om Wolf Creek-kratern, där hon blandade vetenskaplig information med Aboriginernas mytologiska förkaringar till kraterbildningen. Wolf Creek kratern är ca. 900 meter i diameter och enligt Susan mindre än 100.000 år gammal. Kandimalal-mytologin berättar att månen och morgonstjärnan kom för nära varandra, föll ner och bildade kratern.

So long