Kaffekask med tvåöring, nä det funkar inte

Såhär års, liksom vid midsommartid, brukar alltid någon påminna sig det klassiska svenska receptet för kaffekask – det som involverar kopparmynt, kaffe och brännvin.

I sin vanligaste formulering lyder receptet ungefär så här:

1. Tag ett kopparmynt, helst en gammal tvåöring.
2. Sätt myntet längst ner i ett dryckeskärl, helst en blommig kaffekopp.
3. Häll på kaffe, helst kokkaffe, tills myntet inte längre syns.
4. Häll på brännvin, helst hembränt, tills myntet syns igen.
5. Tjoflöjt!

Det är ett skojigt recept och jag har själv varit skyldig till att sprida det.

Men ingen måtte provat tillämpa det. För det funkar inte.

Man kan hälla på aldrig så mycket av den goda varan i kaffet, men mängden pigment mellan mynt och näthinna blir inte mindre av det. Djupet ökar i samma takt som siktdjupet i ett ungefär cylindriskt dryckeskärl. Jag har provat flera gånger nu. En tänkbar hypotes kvarstår dock: eftersom jag inte gillar kaffe värst mycket så har jag inte provat med annat än vatten. Det finns ju då en möjlighet för den laborativt inriktade delen av läsekretsen att kolla om det kan tänkas att det finns en kemisk reaktion mellan kaffe och alkohol eller finkel som gör vätskan genomlysligare.