Annons

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken III

Författare: 

Publicerad

2018-09-26

Den norska Nobelkommittén får redan första året (1901) förslag på två kvinnor. Den ena är en amerikansk senator och den andra en europeisk fredsaktivist vid namn Bertha von Suttner. Det är flera som föreslår henne och många tror att hon skall bli den första fredspristagaren. Detta för att hon var vän med Alfred Nobel, som i sin tur var förälskad i henne, och var den som fick Nobel intresserad av fredsrörelsen. För den breda allmänheten var och är hon kanske mest känd för sin bästsäljande bok ”Ned med vapnen”. Men majoriteten av de fem männen i den norska Nobelkommittén vill inte utse henne till pristagare 1901. De följande åren blir det fler och fler som föreslår Bertha von Suttner. I kommittén sitter en norsk författare som fått nobelpris i litteratur redan 1903, Björnstjerne Björnson. Han är en radikal författare och han argumenterar starkare och starkare för att von Suttner skall få priset. Men istället börjar den norska kommittén utnyttja en möjlighet som finns i Nobelstadgan, att ge priset till föreningar och organisationer. Detta gör att Björnson ser rött och i affekt bryter mot sekretessen. Unionsupplösningsåret 1905 skriver han i tidningarna att det är en skandal att kommittén återigen diskuterar att ge priset till en organisation, när Bertha von Suttner fortfarande inte belönats. Då ger sig de andra i kommittén och hon utses till fredspristagare 1905. (Totalt fanns 82 förslag på pristagare.) Tidigare år har pristagarna inte kallats till Kristiania för att ta emot sina pris. Men 1905 har kommittén köpt en egen byggnad och vill dela ut priset där, den 10 december, på samma sätt som svenskarna gör. Så dit bjuder man in det nya norska kungaparet och en mängd dignitärer. Men von Suttner har mycket att göra, sådant som hon tycker är viktigare, och kommer inte. Först i april 1906 dyker hon upp och besöker då också Stockholm.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar