Munkar, mödomshinnor och sociala konstruktioner

En av de svåraste saker som en professor i sociologi måste förklara för sina studenter är vad en social konstruktion är. För att på ett enkelt och pedagogiskt sätt förklara sociala konstruktioner har jag i många år använt mig av en gammal klosterhistoria beskriven här i korthet. När fastan innan påsk var i antågande var fisken i klostret slut, medan det saltade köttet som inte var tillåtet att äta under fastan fanns i överflöd i klostrets förråd och inte skulle klara av sommarvärmen. Den fiffige abboten bestämde sig då att köttet skulle döpas om till fisk och att man skulle börja servera köttet (fisken) till fastan. När klostrets gäster blev förvånade över att se att man serverade kött till fastan svarade munkarna att det var fisk. Munkarna hade i början svårt att hantera detta, men så småningom började de tro att det verkligen var fisk de serverade och åt till fastan, dvs. en mer eller mindre påhittad definition av verkligheten blev själva verkligheten.

Illustrationen fungerade som inkörsport till svårare diskussioner som berör den sociala verklighetens natur, om hela den sociala verkligheten är bestämd av aktörernas uppfattningar av den, eller om det finns en social verklighet som finns där ute oberoende av människornas uppfattningar om den. Men jag har hela tiden känt att illustrationen var lite föråldrad och inte knöt an till studenternas livserfarenhet. Ett par gånger ändrade jag abboten till abbedissa och munkarna till nunnor men det hjälpte inte, tvärtom, kvinnorna framstod (trots att det inte var min mening) som idioter och de unga kvinnorna i klasserna blev en aning sura på mig.

Men på Södertörns högskola, detta stora mångvetenskapliga laboratorium, är ämnena inte så långt från varandra som på de anrika universiteten, och man kan som sociolog komma i kontakt med ämnen som t ex Svenska och Retorik. Och det var just inom detta ämne som Karin Milles, som har forskat kring kön och språk, hade skrivit en liten notis om nya ord i det svenska språket och jag blev varse om att ordet ”slidkrans” är ett av de mest betydande nya orden för år 2009. Så här enkelt skrev Karin:

*”Ett av de senaste årens befrielsenyord är utan tvekan slidkrans.
Först fanns ordet mödomshinna. Unga kvinnor trodde att de hade en hinna inuti snippan som kunde spricka när man använde tamponger, red eller – hu! – hade sex. Män trodde det också – och kunde vägra att gifta sig om de inte samtidigt fick spräcka en mödomshinna. Åren gick. Och läkarvetenskapen hittade botemedel mot syfilis, DNS-strängar i kromosomerna och medicinska effekter av akupunktur. Men mödomshinnan, den kunde man bara inte hitta. Hur många oskulder man än undersökte.

Vad man däremot kunde hitta i kvinnors underliv var ett slemhinneveck, svagt rosa och nästan genomskinligt. Tänjbart som en resår. Precis som alla kroppsdelar var varje kvinnas slemhinneveck unikt, men formen kunde påminna om nejlike- eller rosenblad. Ett ringformat slemhinneveck, i formen påminnande om blomblad. Kanhända en slidkrans?”*

Det var RFSU som för ett år sedan lanserade det nya ordet, och detta har väckt en del diskussioner och publiceringar i världen. När jag går igenom den samling texter som finns på RFSU:s hemsida kan jag inte undgå att tänka på att föreställningen om att kvinnas slidmynning täcks av en hinna som spricker vid penetration måste vara en av de mest kraftfulla illustrationerna och paradexempel på vad en social konstruktion är, vad konstruktioner betyder i termer av makt och disciplinering och hur sociala maktasymmetrier återspeglas i sociala konstruktioner.

Jag kommer nu att använda denna illustration i min undervisning istället.

Ps. Karin Milles korta text och RFSU:s relevanta information finns på länkarna nedan.
http://www.facebook.com/informatorsprogrammet?v=app_2347471856&ref=mf
http://www.rfsu.se/sv/Sex–relationer/Kropp-och-kon/Slidkransen/
http://www.rfsu.se/sv/Om-RFSU/Press/Pressmeddelanden/2009/Stor-framgang-for-RFSUs-sexualpolitiska-arbete-Slidkrans-arets-nyord-2009/