Nobelpriset som inkomstkälla
I februari i år skrev jag ett förslag som gick ut på att man genom en stadgeändring skulle kunna minska ner den del av avkastningen på den Nobelska donationen som går till pristagarna och istället använda pengarna för att inspirera ungdomar genom de tre bolagen Nobel Media, Nobelmuseet och Nobels fredssenter. När årets prisbelopp fastställdes något senare justerades det visserligen ner från 10 till 8 miljoner kronor, men anledningen var inte att man vill flytta pengar från priset till de tre bolagen. Anledningen var enklare, man hade obalans i ekonomin efter att i flera år delat ut för stora belopp.
Om vi antar att den ekonomiskas krisen kan leda till att avkastningen på donationen går ner ännu mer i framtiden kanske det är av ett visst intresse att spekulera i hur Nobelstiftelsen skulle kunna byta utgifter mot inkomster. Som jag påpekade i mitt tidigare förslag anser jag ju, kanske i motsats till vissa ledamöter av Nobelstiftelsens styrelse, att Nobelprisets prestige inte står och faller med prissummans storlek. Med en så fenomenal lista över pristagare 1901-2011 är det för de allra flesta mycket viktigare att få komma med på listan än att få N miljoner kronor, pengar som många äldre pristagare omedelbart skänker bort till välgörande ändamål.
Ett sätt att få inkomster är ju att utnyttja sig av sponsorer, men att det kan vara problematiskt var ju bl.a. vad mitt förra inlägg handlade om. Tillät man korvgubbarna att sälja en ”Nobelkorv” skulle det kanske kunna ge Stiftelsen en inkomst, men i mångas ögon skulle det nog inte vara acceptabelt.
Så en natt vaknade jag med en riktig snilleblixt, vilken nu får bli mitt nya förslag. Antag att de fem Nobelkommittéerna arbetar vidare på samma grundliga sätt och vaskar fram de absolut bästa kandidaterna. Antag vidare att de prisutdelande institutionerna i vanlig ordning diskuterar förslagen och röstar fram de som skall prisbelönas. Antag slutligen att när beslutsmötena är avslutade och innan de väntande medierna tillfredsställs med namnen på de nykrönta pristagarna, dessa som vanligt kontaktas och förvarnas per telefon. Men, antag att ett typiskt telefonsamtal, t.ex. till en fysikpristagare, då skulle kunna ta formen:
”Good Morning, this is the Permanent Secretary of the Royal Swedish Academy of Sciences speaking.The Academy has just decided that you are this year’s Nobel Prize Winner in Physics. The prize money is N million Swedish kronor, but the Nobel Foundation has a deficit this year, so I wonder: How much of the money are you willing to donate back to the Foundation?”
Vid den efterföljande presskonferensen skulle då en årligen återkommande punkt vara att rapportera om pristagarens givmildhet. Vissa pristagare kan, t.ex. som Albert Einstein, redan ha placerat sina prispengar, men min gissning är att givmildheten skulle visa sig vara stor och kunna leda till en rejäl inkomst (eller minskad utgift) för Nobelstiftelsen, helt utan stadgeändring!
