Påvens klimatpåverkan

Vad betyder Franciskus på Heliga stolen i Rom för klimatet?

I det post-lutherska Sverige märks emellanåt hur katolska kyrkan även bland sekulära medborgare förknippas med reformationsretorikens fördomsfulla propaganda som fått sippra in i vårt nervsystem under nästan femhundra år. Säkert hänger en del av katolikskräcken också ihop med det dödsstraff som hotade konvertiter i riket mellan 1617 och 1781. Om än frustrerande, är det därför i alla fall begripligt att svensk massmedia ofta rapporterat undermåligt och nedlåtande om påvevalet jämfört med, säg, de amerikanska presidentvalen.

Katolska kyrkan har visserligen ingen uppenbar militär eller ekonomisk makt, men med en dryg miljard medlemmar utspridda över i princip alla världens länder är dess inflytande på den världspolitiska scenen givetvis enormt. Johannes Paulus II spelade en nyckelroll i kommunismens fall samtidigt som han satte spår genom sin kritik mot västlig kapitalism och den offensiva amerikanska utrikespolitiken.

Benedictus XVI har haft stor inomkyrkliga påverkan som teolog. För oss som tycker om att följa forskningen var Benedictus särskilt intressant också genom sitt engagemang i den påvliga vetenskapsakademin – en akademi bestående av 80 synnerligen meriterade medlemmar. Runt 30 är nobelpristagare och bland de mer välkända ledamöterna återfinns exempelvis fysikern Stephen Hawking och biologen Francis Collins. Tidigare har Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger suttit med, för att nämna några. Säkert var akademins inflytande ett skäl till att Benedictus var väl insatt i klimatfrågorna och vid flera tillfällen framhöll vikten av kraftfulla åtgärder för att motverka den globala uppvärmningen.

Nu har katolska kyrkan alltså fått en ny påve som kommer att prägla dess agenda under kanske ett decennium framöver. Att Jorge Mario Bergoglio valde namnet Fransiskus bådar gott för klimatet. Fransiskus av Assisi, det helgon vars namn han tagit, är starkt kopplad till miljön, djuren och omsorgen om de fattiga. Han såg naturen som en spegelbild av Gud och talade många gånger om plikten att skydda och glädjas över skapelsen. Johannes Paulus II utsåg honom 1979 till ekologins beskyddare.

Bergoglio verkar i många avseenden ha gått i den helige Fransiskus fotspår. Som en av katolska kyrkans högsta ledare i Sydamerika hade han exempelvis både limousine och chafför, men avstod från dessa till förmån för kollektivtrafik. I sympati med de fattiga har han valt en enkel livsstil. Jag hoppas att han kan fortsätta i samma anda. Om den nye påven väljer att betona kristna ideal som generositet, enkelhet, omsorg om de svaga och harmoni med naturen följer hundratals miljoner människor efter. Det skulle kunna göra underverk för klimatet. Föredrar han påvemobilen framför mer kollektiva transportmedel på väg genom folkhavet mot Peterskyrkan får det väl dock vara honom förlåtet.