Vad heter blåsippa?

Vad vore våren utan [blåsippor](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/hepat/hepanob.html)? Här i Uppsala står de i startgroparna, men länge söderut har de redan [börjat blomma ](http://www.blommar.nu/searchresults.php?species=%27Hepatica%20nobilis%27&phases=%27Blommar:%20startar%27,%27Blommar:%20p%C3%A5g%C3%A5r%27&dateRange=2012-01-01,2012-12-31). Det är en av våra mest folkkära blommor och kanske är det just därför som deras vetenskapliga namn ställt till med så mycket bekymmer för amatörbotanister.

– Heter blåsippa inte Anemone hepatica längre?

En av de vanligaste frågorna på guidningar bland vårblommor handlar om blåsippans vetenskapliga namn. Det kan tyckas trivialt, men att ge varje organism ett namn hjälper oss inte bara att hålla ordning på livet, det är också nödvändigt för att kunna bevara den livsviktiga biologiska mångfald som omger oss.

Så vad är problemet? Jo, Linné gav blåsippa det vetenskapliga namnet [Anemone hepatica ](http://linnaeus.nrm.se/flora/taxon.html). Den första beteckningen, Anemone, står för släktnamnet. Hepatica är det artspecifika namnet ([artepitet](http://linnaeus.nrm.se/flora/latin.html)). Blåsippans närmaste släktingar finns alltså, enligt Linné, i släktet Anemone. Där hittar vi både vitsippor ([Anemone nemorosa](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemnem.html)) och tovsippor ([Anemone sylvestris](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/anemo/anemsyl.html)).

Men senare botanister höll inte med Linné. De tyckte att blåsippans yttre var mer likt arter i ett annat släkte, [Hepatica ](http://en.wikipedia.org/wiki/Hepatica). Så kom det sig att blåsippan blev den enda vilda växten i släktet Hepatica här i Skandinavien, men det är inte så enkelt som man kan tro. Det finns strama regler som säger både att man ska använda det äldsta namnet som återspeglar släktskap och att växter inte kan heta samma sak i släktnamn (Hepatica) som i artnamn (hepatica). Blåsippan fick därför byta namn till Hepatica nobilis efter det näst äldsta namnet som angetts. Det namnet hade givits blåsippan av den i Sverige inte så kända tyska läkaren och botanisten [Johann Christian Daniel von Schreber](http://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Christian_Daniel_von_Schreber).

– Va?!? Har blåsippan bytt namn?

Många äldre som lärt sig växternas vetenskapliga namn utantill i skolan blev bedrövade över namnbytet. De tyckte det var trams och nymodigheter, men samtidigt är det ju viktigt att de vetenskapliga namnen återspeglar det evolutionära släktskapet. Ett sätt att tolka just det är att titta på växternas yttre. Officiellt heter blåsippa fortfarande [Hepatica nobilis i Sverige ](http://www.artdata.slu.se/dyntaxa/), men inte heller det namnet gör alla helt nöjda. Det finns riktigt befogade vetenskapliga invändningar.

In på spelplanen steg den nya dna-tekniken. Genom att använda informationen från olika gener kan vi läsa av organismers evolutionära historia. När [dna-tekniken användes ](http://www.ingentaconnect.com/content/aspt/sb/2012/00000037/00000001/art00018) på alla möjliga sippor av forskarna Hoot, Meyer och Maning visade det sig att sipporna i släktet Hepatica dök upp mitt i en svärm av andra arter i släktet Anemone. Så går det inte heller att ha det eftersom arternas namn ska återspegla deras evolutionära släktskap. Det kallas [parafyli ](http://sv.wikipedia.org/wiki/Parafyli)av systematiker och är närmast ett skällsord. Den stora frågan är nu om blåsippan återigen kommer att ändra sitt vetenskapliga namn officiellt i Sverige, tillbaka till Linnés gamla Anemone hepatica, eller om vi kommer att hålla kvar vi det nygamla Hepatica nobilis?

Samtidigt står blåsipporna där som djupt blå färgfläckar bland fjolårslöven, helt ovetande om vetenskapens namnförvirring. De vänder sina blommor mot solen och väntar på en pollinatör som nästan aldrig kommer. Men vad heter de egentligen på engelska..?