Forskare skriver i F&F

Klimatet var förhållandevis varmt år 950 till 1250. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan klimathistorisk forskning berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken betydelse fick den?

Att vi blir glömska när vi blir gamla är en sanning som delvis bygger på bristande forskningsmetoder. Det har visat sig att det verkligen inte gäller alla. Vid 70 års ålder har cirka 15 procent ett mycket gott minne.

Långt fler har dött i konflikterna mellan sunniter och shiiter de senaste tre åren än i Israel–Palestinakonflikten de senaste 30 åren. Vad ligger bakom denna konflikt? Leif Stenberg, professor i islamologi, reder ut saken.

För att få hem Alfred Nobels värdepapper fick en beväpnad ledsagare föra dem i en droska genom Paris gator. Om de många och ibland äventyrliga turerna innan testamentet blev verklighet berättar Gustav Källstrand, 1:e intendent på Nobelmuseet.

Gatukravallerna i London år 2011 väckte stor uppmärksamhet. Men händelsen var inte unik, och det finns mönster som vi kan lära av för att undvika upplopp i Sverige.

Nationalparkerna och de stora skogsreservaten i norra Skandinavien beskrivs ofta som Europas sista vildmark.

Ett nytt forskningsfält har vuxit fram som studerar människans tänkande genom att kombinera neurovetenskapens objektiva perspektiv med buddismens subjektiva.

Ju mer vi vet om klimatets historia, desto lättare blir det att förstå hur vädret fungerar.

Just nu pågår en intensiv debatt om den planerade gasledningen Nordstream på Östersjöns botten från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland.

Den extrema miljön har givit upphov till unika arter, visar genetiska analyser.