Ledare

När Sveriges ordförandehalvår i EU inleddes i somras hölls en viktig konferens i Lund med fyra hundra forskare, forskningsfinansiärer, företagsledare och politiker från hela Europa.…

Fackvetenskapliga artiklar följer stränga regler för hur de är disponerade. Så här kan det se ut: Rubriken har karaktär av syltburksetikett och syftar till att entydigt meddela innehållet.

Galileo Galilei kan kanske framstå som urtypen för en banbrytande vetenskapsman.

I förra numret berättade vi om en läsarundersökning bland Forskning & Framstegs prenumeranter som just blivit klar.

- Det är artiklar som räknas, men det är böcker som lever kvar!

Sverige har i viss mening stått utanför världshistorien sedan 1809, ett år då utgången av krig och statskupp kunde ha lett till ett helt annat resultat för vårt land än vad som blev fallet.

I år är det 200 år sedan den första sammanhängande evolutionsteorin lades fram. Inte många kommer att bry sig, dock.

Vad är det största vetenskapliga genombrott som kan göras?

När jag gick i folkskolan fick vi lära oss att inte börja en mening med jag. Och att inleda två eller fler meningar i rad med detta ord var riktigt illa.

Hur många i läsekretsen klimatkompenserade sin semesterresa? Antagligen inte så många, för ännu är utbudet svåröverskådligt.

Kinas snabba ekonomiska utveckling är egentligen ingen nyhet.

Rubrikens tvärsäkra påstående har under årens lopp yttrats av många människor i många olika sammanhang, dock ofta utan att förutsägelserna slagit in.

Överraskande nog har forskningsjournalistik och populärvetenskap stor betydelse inte bara för allmänheten och avnämare i näringsliv och förvaltning, utan även för den inomvetenskapliga kommunikationen.

De som varit med om något fasansfullt kan drabbas av psykiska problem i åratal framåt, kanske livslångt.