Medicin & hälsa

Kemiska analyser av lergods i norra Kina visar att de människor som bodde där för 9 000 år sedan beredde ett slags vin av ris, honung och antingen hagtorn eller vilddruva.

Beräkningen utgår från korta men koncisa frågor om livsstil, sjukdomshistoria och i vad mån cancerformen förekommit i familjen.

De båda sockerkulörfärgade dryckerna är mycket lika varandra både kemiskt och fysiskt, men många hävdar bestämt att den ena är mycket godare än den andra.

Många sjukdomar går att tydligt urskilja, namnge och mildra eller behandla med medicinska insatser.

När man i opinionsundersökningar frågar svenska folket vilket forskningsområde som är mest vetenskapligt, vilket område som i första hand borde få mer resurser, vilka forskare man litar mest på och vilka forskningsresultat man vill veta mer om, så blir svaret ett och detsamma: det medicinska området.

Att utveckla ett läkemedel är förenat med stora kostnader. Därför återanvänder läkemedelsföretagen gärna de läkemedel som visar sig ha intressanta biverkningar.

Författaren Carl Jonas Love Almqvist beskriver sin första tågresa i Frankrike år 1840 som någonting "rysligt ohyggligt". "Det viner, gnisslar, dånar och skakar, men man far som ett jehu.

Under 1900-talet dominerade en medicinsk förklaring av homosexualiteten.

Svenska och utländska studier visar att ungefär en femtedel av de mediciner som skrivs ut aldrig hämtas ut från apoteket.

Nu har den första fågelarvsmassan kartlagts, och den visar att fåglar har ungefär lika många gener som människor, runt 20 000. Men dessa ryms inom bara en tredjedel så mycket DNA.

I Sverige undersöks alla gravida kvinnor med ultraljud omkring den sextonde graviditetsveckan. Det är ett sätt att mer exakt bestämma fostrets ålder och fånga upp eventuella missbildningar.

Den ger tydlig och riklig information om kroppens celler och om hur egenskaper kan ärvas. Exempelvis tar den upp varför syskon inte ser exakt lika ut, trots att de har samma föräldrar.

Det beror helt på vad handtaget utsatts för, säger hygiensjuksköterskan Kerstin Mannerquist, som betonar att handtvätt är den viktigaste åtgärden för att begränsa smittspridning.

Att vara långtidsfrisk innebär att ha låg sjukfrånvaro (högst ett tillfälle omfattande inte mer än fem dagar per år) och att inte jobba vid sjukdom (högst ett tillfälle per år).