Livet gör lika hjärnor olika

Genetiskt identiska möss som lever i samma miljö kan med tiden få helt olika personlighet – och skillnad i hjärnstruktur.

Publicerad
Mushjärnan till höger har utvecklat fler nya nervceller (svarta prickar) än hjärnan till vänster, trots att mössen är genetiskt lika och har levt i samma miljö. 
Bild: CRTD/DZNE/Freund

Enäggstvillingar som växer upp tillsammans blir inte nödvändigtvis lika till sättet. Det var utgångspunkten för en grupp forskare i Tyskland som har studerat fyrtio genetiskt lika möss i samma miljö. Under tre månader bodde mössen i en fyravåningsbur med tunnlar och andra finesser som skulle stimulera deras nyfikenhet.

En radiosändare på varje mus avslöjade att deras beteende blev allt mer olika. Vissa möss var relativt passiva. Andra flängde runt i buren och undersökte ständigt nya platser. Hos de mest aktiva mössen bildades betydligt fler nya nervceller i en del av hjärnan som kallas hippocampus, enligt en rapport i tidskriften Science.

Skillnaderna i beteende blev alltså större med tiden, samtidigt som mössens hjärnor ändrade struktur. Forskarna spekulerar i att utvecklingen börjar genom att exakt samma dna-sekvens kan komma till uttryck på lite olika sätt, ett fenomen som kallas epigenetik.

– Det kan också börja med något helt slumpmässigt beteendemönster som sedan förstärks, säger Gerd Kempermann, hjärnforskare vid institutet DZNE i Dresden, och ledare för den nya studien.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor