Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

En spännande planet vid vår grannstjärna

En planet som är bara aningen tyngre än jorden kretsar kring vår allra närmaste grannstjärna, Proxima Centauri. Planeten ligger lagom nära stjärnan för att kunna ha vatten i flytande form på ytan. Det innebär att det kan finnas förutsättningar för liv.

Publicerad
En konstnärs tolkning av hur planeten Proxima b kan se ut. Planeten kretsar mycket nära sin stjärna, Proxima Centauri, och gör ett varv kring den på drygt elva dagar.
Bild: ESO/M. Kornmesser

– Det är en viktig upptäckt, säger astronomen Markus Janson från Stockholms universitet. För det första är den pålitlig, även om det förstås behövs en bekräftelse med en oberoende metod. För det andra visar den att det finns en jordlik planet kring den närmaste stjärnan, så då är den sortens planeter antagligen väldigt vanliga.

Den nyupptäckta planeten kallas för Proxima b. Dess existens avslöjas av att moderstjärnan rör sig lite fram och tillbaka när planeten kretsar kring den. Denna typ av regelbundna variationer kan döljas av stjärnans egen aktivitet, så det krävdes noggranna mätningar för att säkert kunna urskilja att det faktiskt finns ett periodiskt vinglande. Astronomerna vid European southern observatory, ESO, har lagt ihop observationer från de senaste 16 åren och dessutom gjort en särskild satsning för att titta extra noga på just den här stjärnan.

Proxima Centauri är en röd dvärgstjärna, mycket mindre än solen och bara en tusendel så ljusstark. Den befinner sig 4,2 ljusår bort, nära dubbelstjärnan Alfa Centauri. Planeten Proxima b kretsar mycket nära sin stjärna, med en omloppstid på drygt 11 dagar. Att döma av storleken borde det handla om en stenig planet, som jorden. I övrigt finns det än så länge bara gissningar och modeller av hur den kan se ut och hur den har utvecklats.

Något som är extra spännande är att den nyupptäckta planeten befinner sig i den beboeliga zonen, det band kring moderstjärnan där det är lagom varmt för att flytande vatten ska kunna existera. Men det är för tidigt att ropa hej. Om planeten har befunnit sig lika nära sin stjärna ända sedan den bildades, är det troligt att eventuellt vatten försvann redan tidigt i dess tillvaro, bortbränt av den starka strålningen så nära stjärnan. Fast å andra sidan vet vi från vårt eget planetsystem att planeter kan fösas in i nya banor genom yttre störningar. Om Proxima b föddes på större avstånd och sedan knuffades närmare stjärnan skulle det kunna finnas vatten där just nu.

För att få reda på mer gäller det att kunna observera planeten noggrannare. Om planetens bana passerar framför stjärnan sett från jorden går det att analysera hur strålningen från stjärnan påverkas, vilket ger viktig information om hur planeten är uppbyggd. Det borde i så fall kunna ske inom ett par år. Annars gäller det att försöka ta en bild av själva planeten – fast så starka teleskop finns inte i dag.

– Det kan vi göra om ungefär tio år, då nästa generation av stora teleskop är planerade att komma, säger Markus Janson.

Det allra bästa vore om vi kunde besöka vår nyupptäckta granne. Men det är tyvärr svårt. Vi kan jämföra med rymdsonden Voyager 1 som varit på väg ut i rymden i 39 år. Den har bara nått 19 ljustimmar bort, en halv promille av avståndet till Proxima Centauri. I F&F 6/2016 skrev vi om en annan möjlighet att utforska våra närmaste grannar närmare, med hjälp av en svärm av små rymdsonder. De skulle kunna nå en femtedel av ljusets hastighet genom att accelereras med laserljus, och då nå fram till Proxima Centauri på bara några decennier. Projektet kallas Breakthrough starshot, och de som hoppas att kunna skicka i väg sådana fjärilslätta miniatyrsonder har nu fått ännu en anledning.

Se också pressmeddelandet från European southern observatory, ESO.

Vatten är inte allt

Stjärnan Proxima Centauri får ibland kraftiga utbrott och utsätter planeten Proxima b för kraftig strålning. Så även om det finns flytande vatten kan det vara svårt för liv, så som vi känner det, att existera.

En möjlig väg dit?

Projektet Breakthrough starshot, som stöds av bl.a. Stephen Hawking, går ut på att sända i väg en svärm av minisonder.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor