Annons

Droger och miljögifter spåras i avloppet

Allt fler kommuner övervakar droganvändningen bland invånarna genom att analysera avloppsvattnet. Nu står dopingmedel näst i tur. 

Författare: 

Publicerad:

2018-08-15

– Det går att få ut väldigt mycket data ur avloppsvattnet, säger Johan Lindberg, chef för avdelningen för analytisk kemi vid Swetox i Södertälje.

Hit skickar allt fler svenska kommuner nedfrusna avloppsprover för analys. Under förra året gjordes omkring 200 mätningar. Avloppsanalyser är numera en etablerad metod för att avslöja bruk av droger som cannabis, kokain och amfetamin.

– Fler och fler kommuner vill vara med. Vi får också förfrågningar om att inkludera fler substanser i våra mätningar, säger Johan Lindberg.

Han berättar att labbet just lagt till det smärtstillande morfinliknande preparatet Tramadol efter att missbruket, framför allt bland unga, ökat. Näst på tur står dopingpreparat.

– Tekniskt är det inga problem, säger Johan Lindberg.

Mätningar i avloppsvatten avslöjar bruk av kokain i olika europeiska städer 2017 (den svenska siffran avser 2016). Sedan 2011 samarbetar flera europeiska länder i ett nätverk för att ta fram jämförbara data om droger i avloppsvatten. Här finns fler kartor som visar förekomsten av andra droger.

I labbet står flera masspektrometrar som kan detektera halter av olika ämnen i koncentrationer som är så låga att de mäts i pikogram (en biljondels gram) per milliliter avloppsvatten. Men det gäller att veta vad man letar efter och kalibrera utrustningen därefter. ”Avloppsvatten innehåller väldigt mycket grejer”, som Johan Lindberg uttrycker det.

Runt om i världen finns ett ökat intresse för avloppsanalyser, inte bara för att upptäcka illegala droger, utan också för att övervaka folkhälsan.

Forskare har till exempel studerat halter av nikotin, koffein och alkohol i avloppsvattnet som kommer in till reningsverk runt om i Europa. Och brittiska University of Bath samarbetar med forskare i Sydafrika för att kartlägga 200 olika ämnen i avloppsvattnet. Målet är att upptäcka utbrott av smittsamma sjukdomar på ett tidigt stadium och minska spridningen av resistenta bakterier.

Johan Lindberg förklarar att metoden även kan användas för att spåra olika kemikalier i vår miljö. Det går till exempel att mäta i vilken utsträckning vi exponeras för mjukgörare och flamskyddsmedel, genom att analysera halterna av de ämnen som bildas när de bryts ner i kroppen.

Ett omdiskuterat problem är alla de läkemedelsrester som släpps ut från reningsverken. Även här är avloppsanalyser ett användbart verktyg.

– Genom att mäta hur mycket läkemedel som kommer in till reningsverket kan vi beräkna hur mycket det klarar av att rena. Vi håller till exempel på att starta ett sådant projekt kring antibiotika, säger Johan Lindberg.

Men det finns utmaningar. En är att uppskatta hur många personer som är anslutna till ett visst reningsverk. Det blir stora variationer beroende på om det handlar om vanliga hyreshus, semesterboenden eller företag där personalen går hem på kvällen.

Halten beror också på vid vilken tidpunkt provtagningen sker. För typiska partydroger som ecstasy och kokain ökar halterna till exempel under helger och musikfestivaler.

Det gäller därför att vara kritisk när man jämför siffror från olika kommuner, eftersom skillnaden kan bero på att man har mätt vid olika tidpunkter.

– Ofta är det trenderna som är det mest intressanta, säger Johan Lindberg.

Avloppsdata är en grov siffra som inte säger något om enskilda individer. Genom att flytta mätpunkten uppströms går det att zooma in analysen. Johan Lindberg berättar att Swetox nyligen avslutat de första drogmätningarna från enskilda arbetsplatser.

– Vi har även ett uppdrag från en kommun som går ut på att mäta droganvändningen i ett antal skolor.

Kritiker menar att det är ett hot mot integriteten att rota i avloppet. Johan Lindberg håller inte med.

– Jag ser det tvärtom, att man kommer bort från integritetsproblematiken. Men självklart går det inte att ta prover på verksamheter som företag eller gym utan medgivande.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: