Annons

Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla mig! viveka.ljungstrom@fof.se

Så för vi Linnés arv vidare

Annons

Publicerad:

2019-12-27

Det är Nobeltider, den tid på året då vetenskapen får stå i centrum. Liksom bildningen. Vad passar väl då bättre än att läsa en riktigt mustig biografi över Carl von Linné? Denne fascinerande man som verkar ha intresserat sig för det mesta och alltid sökt nyttan i allt. Han som ville se, förstå och inordna hela världen i ett system – till gagn för samhället. Boken rekommenderas varmt till alla med intresse för Linné och svensk vetenskapshistoria.

Linné var en av sex grundare av Vetenskapsakademien år 1739. Tanken med akademien var att vetenskapen skulle spridas och komma samhället till nytta. Nyttoaspekten betonades så starkt att man i sina första samtal om den nya sammanslutningen funderade på att döpa den till Economisk Wetenskaps Societet. Den nya akademien betonade också vikten av att förmedla kunskaperna på svenska, till folket, och Linné skriver: ”huru öm och mån Academien bör vara om en skiär (ren, klar) och prydelig svenska”.

Redan under akademiens första höst kom publikationen Vetenskapsakademiens Handlingar, som skulle komma att utges under olika former fram till 1974. Under 1700-talet innehöll skrifterna nya vetenskapliga rön men också praktiska råd för jordbruk, hantverk och handel. Nyttoaspekten gick som en röd tråd genom allt och tron på att vetenskapen skulle kunna rädda världen och ekonomin var stor.

Också i Alfred Nobels testamente betonas nyttan – det är de forskare vars upptäckter, uppfinningar eller förbättringar som varit till mänsklighetens största nytta som ska belönas. Även kring sekelskiftet 1900 fanns en tro på vetenskapens möjligheter att skapa en bättre värld. Nobel gav Vetenskapsakademien i uppdrag att utse pristagarna i fysik och kemi. 67 år senare fick de även uppgiften att utse ekonomipristagare till det pris som instiftades till Nobels minne – allt i linje med intentionerna hos de sex grundarna av akademien.

Själv vill jag gärna tänka att vi på Forskning & Framsteg också för arvet efter Linné vidare. Sedan mitten av 1960-talet har vi berättat om forskningens framsteg på, vad jag hoppas, klar och prydlig svenska. I en tid då alltför många förlitar sig på att alla ska kunna omfamna ny och ibland svår kunskap på ett främmande språk, har vi en viktig uppgift. Även om mycket i världen nu kan verka vara på väg åt fel håll finns en sorts nyvaknad tro på att det är vetenskapen, det kritiska tänkandet och bildningen som kan rädda oss från de hot vi tycker oss leva under.

Snart är det jul och kanske får alla några dagar ledigt. För de som har vägarna förbi Stockholm kan jag rekommendera utställningen Mänsklighetens största nytta på Nobelmuseet (eller Nobel Prize Museum som det heter på vår tids latin). Här bjuds på bilder, texter, prylar och filmer som visar Nobelprisbelönade insatser som har räddat liv, mättat mänskligheten, skyddat planeten och sammankopplat människor. Platsen är Gamla Börshuset i Gamla stan, byggnaden som en gång uppfördes som en manifestation av samhällsnyttan. Här kan man också se en byst av Jonas Alströmer, han som är känd för att ha fått svenskar att äta potatis. Han är också en av grundarna av den nu 280 år gamla Kungliga Vetenskapsakademien.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.