Annons

Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla mig! viveka.ljungstrom@fof.se

Få vill bli forskare – många vill forska

Författare: 

Publicerad:

2019-04-11

När föreningen Vetenskap & Allmänhet frågar unga människor mellan 16 och 29 år om de skulle vilja jobba som forskare är det bara en av tio som svarar ja.

Av de 50 procent som sa definitivt nej angav en majoritet att de inte vet varför de inte vill. Ungefär samma svar gav de 38 procent som svarade kanske eller vet inte.

Kanske är frågan lite för öppen. Vad gör en forskare? Hade svaren sett annorlunda ut om man frågat om man vill forska inom medicin, fysik, pedagogik eller nationalekonomi? Eller frågat: Skulle du vilja ha ett arbete där du får söka efter kunskap och hitta lösningar på problem?

I samma undersökning ställdes frågor om huruvida man tycker att allmänheten och utvalda grupper ska göras mer delaktiga i forskning. Tre fjärdedelar tycker att det är ganska eller mycket viktigt. Och ungefär en tredjedel kan tänka sig att själva delta i forskningen. Men skillnaderna är stora mellan högskoleutbildade och de med bara grundskola och mellan dem som bor i eller nära storstäder och dem som bor på landsbygd. 46 procent av stadsborna kan tänka sig att vara med i forskning jämfört med 17 procent av dem som bor på landet. Och bland högskoleutbildade kan 46 procent tänka sig att vara med mot 15 procent av dem som bara har gått ut grundskolan.

I enkätundersökningen gick man vidare och bad dem som svarat ja att också specificera vad de skulle vilja hjälpa till med. De mest populära alternativen var att donera material som behövs för forskning, att hjälpa till med datainsamling och att tycka till om vad man ska undersöka i en forskningsstudie.

Under februari kom en sammanställning av forskningsläget för jordens insekter (läs mer om den på sid 19). Det är alarmerande läsning som förutspår att nästan hälften av alla insekter kommer att vara utdöda om bara 50 år. Men rapporten har kritiserats, eftersom det i många fall saknas långa studier där man systematiskt har räknat antal insekter inom specifika områden. Det är naturligtvis både kostsamt och tidskrävande att ha anställda forskare ute i fält år efter år för att räkna småkryp. Och där kan vi medborgare göra konkret nytta. I Sverige har vi sedan början av 2010-talet Artdatabanken, där allmänheten är välkommen att rapportera växter, djur och svampar som de observerar i sin omgivning. Vem som helst kan rapportera in vilka arter de har sett och söka bland de över 50 miljoner fynduppgifterna.

Artportalen är ett verktyg som i framtiden bland annat kommer att kunna hjälpa oss att se trender och följa arters utbredning. Den är även en mötesplats för naturintresserade, som på ett enkelt sätt kan hålla koll på sina och andras fynd och utbyta kunskaper med varandra. Rapportörerna finns runt om i hela landet och består till största delen av glada amatörer och ideellt arbetande personer, men också av naturvårdstjänstemän och forskare.

På det här sättet skapas en unik och värdefull kunskapsbank. Och, tänker jag, genom att ta sig ut i naturen med en uppgift för ögonen, kanske tillsammans med barn och barnbarn, ökar vi den samlade kunskapen om, och glädjen till naturen. Kanske sås också ett frö till en framtida forskare.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: