Annons

Våra behov behöver inte tillfredsställas steg för steg, så som Maslows teori ofta har beskrivits.

Bild: 
Getty images

Dags att bygga om Maslows behovstrappa

Psykologen Abraham Maslows klassiska modell för människans behov har fått sig en välbehövlig översyn. Ny forskning ger mer användbara verktyg för att förverkliga sig själv.

Annons

Publicerad:

2021-09-30

Redan på 1930-talet drog Abraham Maslow slutsatsen att människan i grunden var god. Fick hon bara tillräckligt med trygghet, kärlek och hjälp att utveckla en sund självkänsla, så skulle hon bli en välfungerande människa, menade han. Utifrån den tanken utvecklade han sedan den teori som skulle bli hans eget starkaste bidrag till psykologin, den så kallade behovsteorin. Människan, skrev han, vill inte bara bli av med sina psykologiska besvär, hon har en strävan, en längtan efter att utveckla sig själv. Hon behöver inte bara mat och gemenskap, hon vill också utforska sin potential, utvidga sin psykologiska reportoar och bli något mer.

Behovsteorin blev en succé, och den har använts flitigt i såväl forskning som läroböcker och ledarskapsutbildningar. Kanske har du sett den i form av en trappa eller en färgglad pyramid, med våra fysiska behov i botten, följt av lager på lager av trygghet, gemenskap och självkänsla? Överst vilar det där som Maslow var så intresserad av – människans självförverkligande.

Vad bygger Maslow sina teorier på?

Det har inte saknats kritik: Teorin är för stel, har det sagts. Måste man verkligen utvecklas steg för steg? Behöver man vara mätt för att kunna älska? Och hur är det egentligen med forskningsunderlaget – vad bygger Maslow sina teorier på?

Scott Barry Kaufman gick till Abraham Maslows efterlämnade papper för att se hur han arbetade vidare med sina teorier. Här är den sista anteckningen innan Abraham Maslow dog den 8 juni 1970.

Bild: 
The DRS. Nicholas AND Dorothy Cummings Center for the History of Psychology

En som har inspirerats av Abraham Maslow är psykologen Scott Barry Kaufman vid Columbia university i New York. Han har läst Abraham Maslows originaltexter – manus, anteckningar och dagböcker – och prövat idéerna mot modern forskning, både sin egen och andras inom hjärn- och kognitionsforskningen, personlighets- och utvecklingspsykologin, den positiva psykologin och forskning om kreativitet och mening. Resultatet presenterar han i boken Transcend: The new science of self-actualization (Tarcher Perigee, 2020).

”Maslows idéer inspirerande men ovetenskapliga”

Jag får tag i Scott Berry Kaufman digitalt i hans hem i Kalifornien och frågar om de som avfärdar Abraham Maslow har haft rätt.

– Till viss del, säger han. Maslows idéer är inspirerande men ovetenskapliga. Med tiden blev han ärligt talat mer filosof än empirisk psykolog. Men på samma gång är hans teorier viktiga. Vi lever i ett samhälle i kris ekologiskt och inte minst psykologiskt – och här kan Maslows idé om människans behov och möjlighet till psykologisk utveckling bidra – om vi kan visa att han hade rätt.

Låt oss börja med det som inte alls stämmer, med de djupgående misstolkningar av Abraham Maslows teorier som fortfarande upprepas i böcker, utbildningar, i konsultvärlden och till och med i forskning:

Det var inte Abraham Maslow som skapade den där pyramiden som används så mycket. Enligt ledarskapsforskare från Victoria university of Wellington, Nya Zeeland, skapades pyramiden av managementkonsulten Charles McDermid på 1960-talet.

Det var inte heller Abraham Maslows tanke att vi människor utvecklas i förutbestämda steg som måste tas ett i taget i rätt ordning.

– Livet är helt enkelt inte ett tv-spel där du måste lösa ett antal uppgifter för att sedan få tillgång till nästa nivå, säger Scott Barry Kaufman.

Abraham Maslow tänkte sig människans utveckling mer som att vi går två steg framåt, och sedan ett steg tillbaka. Det är inte en tävling, utan snarare en resa.

Behoven är inte hierarkiska

Att en människa har olika slags behov – fysiska, psykiska, kognitiva, emotionella – det är både Abraham Maslow och Scott Barry Kaufman överens om. Men man kan inte se dem som separata och hierarkiska. Redan på 1940-talet protesterade Abraham Maslow mot den tanken, och i hans sena föreläsningar, som finns bevarade i Archives of the history of American psychology vid University of Akron i Ohio, USA, är han noga med att påpeka hur integrerad människan är.

– Det finns inget uppe och nere, inget bättre och sämre. Behov och funktioner existerar samtidigt i ett samspel, och vi har under olika perioder mer eller mindre kontakt och förståelse för dem, säger Scott Barry Kaufman.

 Att man måste vara mätt för att utveckla sin förmåga till relationer eller kreativitet stämmer inte riktigt.

– Det är klart att det är lättare att tänka när du är mätt, men det är inte en förutsättning. Du kan sakna fysisk trygghet men drivas av en stark mening. Du kan ha förmåga till nära relationer men sakna nyfikenhet, säger Scott Barry Kaufman.

Det som presenterats som ett slags mål för Maslows behovstrappa –  självförverkligandet, har också misstolkats, menar Scott Barry Kaufman. Inte minst i ledarskapslitteratur har det satts likhetstecken mellan självförverkligande och framgång. Det stämmer inte alls med Abraham Maslows tankar. I sina sena anteckningar har han bytt ut ordet förverkligande mot själv-transcendens – att överskrida sina egna gränser. Scott Barry Kaufman ser det som en evolutionär drivkraft, men det handlar inte om någon form av fulländning, utan är en pågående process utan slutgiltigt mål.

Segelbåt i stället för trappa

I sin moderniserade behovsteori vill Scott Barry Kaufman förstärka idén att det snarare handlar om en resa. Så i stället för en pyramid eller trappa presenterar han den som – en segelbåt. En båt, som försöker navigera på ett hav statt i ständig förändring, med ett skrov som står för trygghet och säkerhet och ett segel som får symbolisera människans behov av att sträcka sig ut mot världen, att överskrida sig själv.

Trots allt en hierarki?

Nej, menar Scott Barry Kaufman, ingen hierarki, utan en uppdelning av människans behov hämtad direkt från Abraham Maslow – en grupp behov som bygger på en brist och en grupp som bygger på längtan efter att bryta ny mark, att röra sig bort från sin komfortzon.

Längst ner i skrovet, kölen: Trygghet. Maslows tanke att människan är i stort behov av trygghet har verifierats av modern hjärnforskning. Scott Barry Kaufman hänvisar till studier av bland andra Martin Teicher, professor i psykiatri vid Harvard university. Han har visat att den som blir utsatt för stress under en längre tid riskerar att få problem både med inlärning och hälsa. Inte minst barn är känsliga för osäkerhet, oklara relationer och våld. Martin Teicher har lokaliserat förändringar i hjärnan hos barn som utsatts för olika former av psykisk och fysisk stress.

Då en pyramid. Utifrån Abraham Maslows behovsteori har ledarskapskonsulter skapat bilden av en pyramid. Först efter att människan fått mat och gemenskap kan hon utforska sin potential, utvidga sin psykologiska repertoar och bli något mer. 

Nu en segelbåt. Bilden av segelbåten bygger på tanken att vi alla befinner oss på ett öppet hav där vi måste lära oss segla (leva) och där skrovet står för det allra nödvändigaste och seglet för riktningen i livet – vilja, äventyrslusta, mening.

Ett annat fundament, och här följer Scott Berry Kaufman också Abraham Maslow, är kontakt, behovet av att vara accepterad av en grupp och ha nära relationer. Bland annat har professorn och hjärnforskaren John T. Cacioppo vid University of Chicago, USA, visat att det finns ett starkt samband mellan ensamhet hos unga och ångest, ilska och depression.

Förutom trygghet och mänsklig kontakt räknar Scott Barry Kaufman också självkänsla som ett grundbehov. Och då inte en självkänsla som är självupptagen, utan som mer bygger på det Jessica Tracy, professor i psykologi vid University of British Columbia, Kanada, kallar för hälsosam stolthet, en förmåga att glädjas åt det man kan och har åstadkommit och på samma gång relatera till andra.

Så är det dags för seglet, den där strävan mot att utvecklas.

Närmast segelbåtens bom, introducerar Scott Barry Kaufman människans behov av att utforska. Vi kan helt enkelt inte nöja oss. Spontant söker vi nya sammanhang, nya erfarenheter och intellektuella utmaningar, något han själv forskat om och redovisar i boken Ungifted: Intelligence redefined (Basic books, 2013). Människan har också ett behov av empati och oegennyttig kärlek som leder till en utveckling av egot. För att testa sin teori skapade han ett självtest som han lät över 1 500 personer svara på och som visade på en stark empatisk sida hos försökspersonerna. Och så till sist behovet av mening – av en mission, något att leva för, att rikta sig emot.

När alla dessa behov mer eller mindre är tillfredsställda och samspelar med varandra kan de leda fram till det som Abraham Maslow kallade för självförverkligande, eller självöverskridande – transcendens. Enligt Scott Barry Kaufman bidrar det till positiva personlighetsdrag som tacksamhet, jämnmod, empati och kreativitet.

Det låter närmast ouppnåeligt att få ihop alla de här sidorna med varandra.

– Vi får nöja oss med att göra så gott vi kan, säger Scott Berry Kaufman innan vi stänger våra datorer där på var sin sida om Atlanten.

Psykologins tredje väg

Efter Sigmund Freuds (till vänster) psykoanalys och Burrhus Frederic Skinners (i mitten) behaviorism utvecklade Carl Rogers (till höger) och Abraham Maslow den humanistiska psykologin.

Bild: 
The University of Akron

Sedan 1900-talets början har psykologin delats upp i två grupper – en som är mer inriktad på människan som process och en som är inriktad på människans biologi. Den ena gruppen tar sin utgångspunkt i psykoanalysen, den andra i behaviorismen.

Psykoanalysen utgår från Sigmund Freud (1856–1939) och har inspirerat till ett stort antal psykologiska och terapeutiska skolor med samtalet som grund, och som bygger på insikter som ett sätt att ändra sitt psykologiska mående. Förutom psykoanalysen kan man också räkna in de olika psykodynamiska skolorna här.

Behaviorismen, med en stark företrädare i Burrhus Frederic Skinner (1904–1990), har lett till terapeutiska metoder som bygger på möjligheten att förändra sitt beteende och därmed må bättre. Behaviorismen var stor på 1950-talet och har fått en renässans på 2000-talet tack vare hjärnforskningen med terapiformer som kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi och acceptance and commitment therapy.

Som en reaktion på både psykoanalysen och behaviorismen utvecklades en tredje skola – den humanistiska psykologin på 1960-talet på initiativ av Abraham Maslow (1908–1970) och Carl Rogers (1902–1987). De var mer intresserade av att skapa metoder för mänsklig utveckling än av att lösa psykiska problem. Den här skolan fick många utlöpare som existentiell psykologi, gestaltterapi och transpersonell psykologi. På 1990-talet fick den humanistiska psykologin ett uppsving med den positiva psykologin, som även fokuserar på mentalt välmående och utveckling.

Det har rått stark konkurrens mellan de här inriktningarna, men på senare år tycks de öppna sig inför varandra, åtminstone i USA där den nya ordföranden för American Psychological Association, den humanistiska psykologen Kirk J. Schneider, deklarerat att han kommer att verka för en dialog mellan de många olika skolorna, i ett försök att överbrygga decennier av misstänksamhet och motsättningar.

Läs mer

I boken Transcend: The new science of self-actualization uppdaterar Scott Barry Kaufman psykologin om självförverkligande.

Skattad hälsa – ett missbrukat redskap?

Ett av psykiatrins mest kraftfulla verktyg är så oansenligt att det lätt glöms bort.

2021-03-04

Psykoterapi kan öka plågorna

Det är väl belagt att olika typer av psykoterapi kan hjälpa människor med depression, ångest och andra problem.

2019-07-09

Gäller Maslows behovstrappa fortfarande?

Abraham Maslows behovstrappa måste vara en av de mest kända psykologiska teorierna.

2014-03-05

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar