AI – miljöbov eller klimaträddare

Enligt en rapport som tagits fram på uppdrag av Google är AI en del av lösningen på klimatkristen. AI kan, enligt rapporten, minska koldioxidutsläppen med 5 till 10 procent till år 2030.

Med AI kan verksamheter effektiviseras och utveck­lingen av nya batterimaterial och andra innovationer snabbas upp. AI kan också ge bättre klimatmodeller och hjälpa till att anpassa samhället till ett varmare klimat.

Nonsens, anser Greenpeace och ett antal andra miljö­organisa­tioner. I deras rapport, som pryds av ett glödande jordklot, beskrivs AI som ett hot mot klimatomställningen av två skäl:

Vem har rätt? Sanningen ligger väl som vanligt någonstans mitt emellan. AI används både för desinformation och rent trams, men också för att lösa brännande problem.

När det gäller elförbrukningen så visar en nyligen gjord uppskattning att it-sektorn som helhet stod för ungefär 4 procent av den globala elkonsumtionen år 2020. Andra studier kommer fram till liknande siffror, och andelen har inte ökat nämnvärt på senare år, trots explosionen av data i samhället. För samtidigt som världen blir mer och mer digital blir också våra prylar mer kraftfulla och effektiva.

Frågan är om AI kommer att ändra på den saken. Det finns prognoser som pekar på det. Enligt det internationella energiorganet IEA, kan elbehovet från dataservrar, AI och kryptovalutor komma att fördubblas till år 2026 jämfört med 2022.

AI, och särskilt generativ AI med tjänster som Chat GPT, kräver mer energi än till exempel en klassisk sökning på nätet. Allra mest energi går det åt till att generera bilder. Att skapa en bild med en kraftfull AI-modell kostar lika mycket energi som att ladda telefonen, enligt en uppmärksammad studie från i höstas.

Mer än hälften av AI:s energiförbrukning kommer från själva användningen, det vill säga när vi ber en AI om en bild eller ett svar på en fråga. En annan stor del kommer från utvecklingen och träningen av den underliggande AI-modellen.

Ett problem i sammanhanget är bristen på transparens. Få bolag redovisar hur mycket energi som går åt till att träna AI-modellerna. Men klart är att AI skapat ett enormt sug efter datorkraft. Den här rushen har bland annat lett till brist på de specialanpassade datorchip som används för AI.

Miljöorganisationerna menar att det är dags att AI-företagen öppet redovisar både vatten- och energiförbrukning. Och kanske är det dags för oss konsumeter att börja kräva energimärkning, inte bara på tvättmaskinen, utan även på AI-tjänster.