När kommer egentligen istiden?

Författare: 

Publicerad

2012-01-21

Här i Sverige lever vi och frodas endast i en kort paus mellan istider. När kommer egentligen nästa istid och vad är det som kommer att orsaka den?

Den senaste istiden varade sisådär en 100 000 år; sedan kom en varmare paus om cirka 15 000 år och därefter är det dags för ny istid med islager som täcker hela Sverige. Isen under den senaste istiden gick så långt ned som till Nordtyskland och London, vad jag vet (höll på att säga minns!). Tanken är onekligen svindlande – det vi tror vara det naturliga tillståndet här uppe i norr är inte sol, slask och vinter utan egentligen megavinter med hundratals meter av packad is. Och under denna kommer allt materiellt vi har skapat och byggt att ligga krossat…

Orsaken till istiderna anses vara temperaturvariationer orsakade av periodiska variationer I solstrålningen (vilket är kopplat till solfläckarna) och variationer I jordaxelns lutning.

Och för några år sedan stod det klart att växthuseffekten faktiskt kan påskynda ankomsten av en ny istid. Den kommer kanske om några hundra år i stället för om några tusen år. Resonemanget går så här: växthuseffekten orsakar högre temperatur globalt, även i Arktis. Högre temperatur innebär att fler glaciärer smälter. Det söta glaciärvattnet spär ut det salta, kalla och tunga ytvattnet som driver Grönlandspumpen. Den senare pressar kallt ytvatten via undervattenströmmar ända bort till Asien, där varma ytvattenströmmar hakar på. När de kommer tillbaks ger de oss den varma Golfströmmen. Om tillräckligt mycket glaciärvatten bildas, så stannar Grönlandspumpen och därmed Golfströmmen. Då sjunker temperaturen utanför exempelvis norska kusten med uppemot 15 grader, dvs vi får ett klimat liknande det i Sibirien, som ju ligger på samma breddgrader. Och då börjar problemen; istiden hjälps på traven genom att vinterisen inte hinner smälta undan under somrarna och så är vi i full gång.

Nu påstår Karin Bojs i DN;
http://www.pressdisplay.com/pressdisplay/viewer.aspx
att larmrapporter om ny istid endast kommer "från debattörer utanför naturvetenskapens värld". Och att vi egentligen bara behöver vara oroliga om luftens koldioxidhalt sjunker nedemot 240 miljondelar mot nuvarande 390.

Som fysiker, men långtifrån expert på istidernas mekanismer, börjar jag bli lite brydd - vad är det som gäller egentligen? När kommer nästa istid och vad är det som kommer att orsaka den? Alla kloka kommentarer tas tacksamt emot.

Kommentera:

11

Dela artikeln:

Kommentarer

Jag är också fysiker, inte heller expert på istidsmekanismer, men har i alla fall arbetat med klimatfrågor ett antal år. Och jag håller till största delen med dig. Orsaken till istidernas variationer är till största delen solinstrålningen. Denna variation beror dock inte särskilt mycket på solfläckar utan på Milankovitch-cyklerna som har att göra med jordaxelns lutning, jordens bana (cirkulär-eliptisk), precessionen... Scenariot du beskriver med att Grönlandspumpen bromsas upp pga isavsmältning är en av de välkända "Tipping-points" som kan inträffa när temperaturen når en viss nivå. En högst reell risk med andra ord. Den illustrerades dramatiskt i filmen "Day after Tomorrow" för några år sedan.

Under yngre dryas 10800 -9500 f.kr sjunk temperaturen med ca 7 gr i Europa när smältvatten sjöarna på Amerikanska kontinenten rann ut i Atlanten som kan stödja att smältvatten teorin stämmer.

Det man kan räkna med också att på grund av föroreningar i luften, minskar instrålningen då blir det kallare. Detta har tidigare hänt vid stora vulkanutbrott. Nedsmutsningen är inte lika våldsam som vulkanutbrott men blir ju mera långdraget. Så på sikt "hjälper" det nog till .

Under förra interglacialen Eem, så kom en ny nedisning ganska snabbt. Denna snabba nedisning kan ju också vara en följd av att stora mängder smältvatten bildades. Förmodligen var stora delar av Grönland isfritt under Eem. Under denna interglacial var Skandinavien en ö, omgiven av Eemhavet. Havsvattenytan var 7 meter högre än idag.

Under permafrosten ligger organiskt material från djur och växter från förra mellanistiden, i permafrosten finns även infrusna djur, frågan är hur snabbt kom senaste istiden som har bevarat päls och kött i permafrosten, kan knappast ha blivit vår och sommar efter vintern när istiden inleddes, då hade det bara varit ben kvar, intressant att veta hur den klimatändringen såg ut som inledde istiden på en säsong, har sökt information om det.

Bo. Varje landvinning för permafrosten innebär ju att det organiska material (döda djur t ex) som läggs under vinterns snö och is inte kommer se dagens ljus förrän efter istiden. När våren och sommaren smälter snön så kommer den av isen vunna marken inte att töa (det är ju därför isen växer). Endast en del av vintern töar till sommarn. Den del som inte töar för varje flyttar längre och längre söderut för varje år.

I Norge finns det spår av 43 istider och naturligtvis har det varit mellanistider mellan de 43 istiderna, min spekulation är att varje mellanistid uppträder som den senaste som kallas Eem med smältande is-poler som påverkar Golfströmmen, men det är inte den enda faktorn som startar en istid, även jordaxelns lutning och om den lutar mot solen eller från solen samt jorden bana runt solen som varierar men ca 92 000 år cykler.

Gammal tråd men ack så intressant! Någon av er mer insatta människor som kan berätta för en vanlig ingenjör när det är dags för nästa istid om vi nu endast utgår ifrån hypotesen att det är jordaxelns lutningscykler som avgör. När jag letar information på nätet verkar det som att cykeln är ca 110 000 år och att vi därför närmar oss nästa istid just nu, eller att den redan borde vara i full fart? Någon som har koll på dessa faktorer och tidcykler som kan svara? Cheers

Tanken på den oundvikligt kommande istiden skrämmer mig. Jag hoppas att det ligger flera tusen år framåt. Som jag läst, slår kylan till rätt fort. Fortare än vi kan anpassa oss.

**Uthålliga energisystem under kommande istid**
Om jag förstår det ovan skrivna så är det oundvikligt att vi här i norra Europa får uppleva en ny istid om ca några hundra till några tusen år.
I det perspektivet blir det väldigt osäkert om det är så klokt att lägga ned Kärnkraften istället för att utveckla den säkerhets-, effektivitets-, kostnadsmässigt, etc.
Ty de sk förnybara energikällorna (vind-, våg-, biobränsle, vattenkraft. etc.) kommer väl inte då att fungera och kunna stötta våra barnbarnbarnsbarn när de försöker stanna kvar här uppe i norr istället för att bli 'klimatflyktingar' i en då förmodligen mer befolkad värld.

Lägg till kommentar