Annons

Vädret har alltid varit värre

Det är mycket dramatik i svenskt väder: det stormar, regnet vräker ner och älvarna svämmar över. Har vädret blivit mer extremt på sistone?

I slutet av januari i år hade vi en av de präktigaste stormarna på länge i södra Sverige. I Småland, Blekinge och norra Skåne blev många hushåll utan el, tågtrafiken slogs ut, det var till och med svårt att ta sig fram med bil - träden låg kors och tvärs över vägarna.

- Inom ett litet område i Kronobergs län var detta den mest skadebringande stormen sedan 1969, berättar meteorologen Hans Alexandersson vid SMHI i Norrköping. Han har gjort ett antal jämförelser av hur vädret i Sverige har varierat i modern tid.

- Men om man bara räknar södra Blekinge stormade det rejält så sent som 3-4 december 1999. Då passerade vindstyrkan på Hanöbukten 33 meter i sekunden, gränsen för orkan.

Det var den senaste gången vi hade en riktig orkan i Sverige. Storm är det när medelvinden når 25 meter per sekund under minst 10 minuter. Det är rätt ovanligt, men det händer någon gång under varje vintersäsong. De värsta stormarna upplevde Sverige under 1960-talet. I den berömda stormen den 22 september 1969 fälldes mest skog sedan sådan statistik började upprättas några decennier tidigare. Och den allra högsta medelvinden uppmättes ett par år dessförinnan - 40 meter i sekunden i södra Götaland.

- Om vi ser till hur det stormade under det senaste seklet är det svårt att se någon tydlig förändring, säger Hans Alexandersson. Det stormade rätt så friskt i början av 1900-talet, sedan blev stormarna färre för att öka igen under 1960-talet.

Storm i väst och i öst

Stormar är höstens och vinterns oväder. Oftast är det temperaturskillnaden mellan polarluften från Arktis och den varmare luften från Medelhavet som får stormen att braka loss. Under ganska långa perioder ligger gränsen mellan dessa två luftmassor väster om Sverige, vid södra Grönland, och det är också där som de flesta oväder utspelar sig.Man vill gärna tro att flest stormar skulle drabba västkusten, men det stämmer inte. Det stormar nästan lika mycket vid östkusten. Det öppna vattnet i Östersjön skapar förutsättningar för intensiva oväder också där.

För att stormen ska få styrka över Sverige ska den inte ha sitt upphov i några gamla vädersystem på vandring över Atlanten - de hinner försvagas innan de kommer in mot land. Det som ger de värsta vindarna är lågtryck som utvecklas mycket snabbt och relativt nära oss. Det kan t ex ha kommit het och fuktig luft från Azorerna som möter luften över Nordsjön. Om den varma luften innehåller mycket fukt bär den också med sig mycket värme som frigörs i mötet med en kallare luftmassa. Då kan det braka loss.

- Vi brukar förutsäga vinterstormarna relativt väl. Ofta har vi kanske för många stormvarningar. Stormarna över de brittiska öarna kan leva kvar ända fram till Sverige, men för det mesta mattas de av innan de hinner hit.

Med stormvindarna följer också mycket regn. Men det är på sommaren som mest nederbörd kommer. Det häftigaste ovädret under 1900-talet i Sverige inträffade i Fulufjället i Dalarna i slutet av augusti 1997. Åar och bäckar blev så överfulla av forsande vatten att stora stenblock började rulla och tusentals träd förlorade fästet.

Snön överraskar oftast

- Vi har inte sett så våldsamma effekter av oväder någon annanstans i Sverige under hela 1900-talet. Mätstationen visade att det på ett dygn kom 172 millimeter regn. Men med en enklare mätare vid Rössjöstugan uppe på fjället mätte man 276 millimeter, och det kan ha fallit upp till 300-400 millimeter längre söderut att döma av skadorna och våra uppskattningar av vattenflödena.

Häftiga regn kommer då och då, och ingenting tyder på att ovädren har varit våldsammare. Statistiken visar inga större variationer under de senaste hundra åren. Däremot har det under de senaste 25 åren kommit mer nederbörd än tidigare i Sverige; särskilt blöta var åren 1998 och 2000 när det både regnade och snöade mer än vanligt. Särskilt snöoväder har förmåga att överraska, även om det var farligare förr. År 1850 omkom ovanligt många vid ett snöfall i mellersta Sverige. Den 29 januari var vädret till en början rätt milt och mycket folk var ute och körde med sina hästar. Så slog det plötsligt till med blöt snö som sedan snabbt kyldes ner. Många fastnade längs vägarna och frös ihjäl.

- Den blöta snön var farlig. Hästarna blev avkylda och stela och orkade inte dra. Att det dör folk vid oväder är sällsynt numera, snarare är snöröjningen ett problem. I Skåne minns många år 1979 då man fick sätta in bandtraktorer för att skyffla bort snön. I Norrland, som oftast har snö hela vintern, hanterar man snön mycket bättre. Rekordet i fjällen är ett präktigt snötäcke på 278 centimeter. Hela 190 centimeter i Degersjö ett par mil innanför kusten i Ångermanland är det mesta som mätts upp utanför fjällkedjan. Ett av de märkligaste snöfallen någonsin inträffade i Gävle i december 1998 när 1,5 meter snö täckte staden.

- Det var i särklass det kraftigaste snöfall vi har haft i mellersta Sverige med så mycket snö på bara några dagar.

Prognos bäst på vintern

I princip är det lättare att ställa rätt prognoser på vintern. Vinterns litet större lågtrycksområden hanteras bättre av datormodellerna. Vid kusterna däremot är vädret lurigare, ofta med inslag av snöbyar och vertikala luftrörelser. Det händer mycket inom ett mindre område, på bara 5-10 mil kan väderleken skilja avsevärt.

- Vi hade just installerat en automatstation i Gävle, och den registrerade alldeles för litet nederbörd så vi gick ut med fel information om hur mycket det hade snöat. Samtidigt blåste det rätt mycket och stationen sitter på en öppen kulle, vilket ger fel värden. Även radarbilderna underskattade snöfallet i Gävle. Så långt bort från Arlanda, där närmaste radar finns, förvanskas bilden på grund av jordytans krökning.

Däremot var snökaoset i Stockholm i vintras inte exceptionellt. Det har kommit lika mycket och även mer snö i Stockholm, t ex på 1910-talet, och även under åren kring 1980. Så den senaste vinterns snöproblem kan man inte skylla på vädret.

Stadigt i Sibirien

Även om vintrarna faktiskt har blivit varmare kan man än så länge inte räkna med att snön försvinner för gott i södra Sverige. Men risken (eller chansen) att snön försvinner helt är stor om det blir 3-4 grader varmare om 50-100 år som klimatmodellerna för växthuseffekten förutsäger.

Under den senaste tioårsperioden har vintrarna blivit 2-2,5 grader varmare än de var under perioden 1961-90. Det är en rejäl ökning, och 2002 verkar ha följt samma trend.

- De milda vintrarna behöver inte hänga ihop med växthuseffekten, även om det är troligt att den har bidragit. Dessutom är de ett resultat av att mild luft kommer in över landet med västvindarna. Västerut är det milt. Över nordöstra Ryssland ligger det kalla sibiriska högtrycket. Om det kommer ett riktigt lågtryck över Sydsverige suger det in kall luft från Arktis och Ryssland, och då kan köldhögtryck etablera sig här. Ibland kan de ligga kvar länge, ibland bara ett par dagar.

- Man kan spekulera över om den globala uppvärmningen ligger bakom. I så fall slår detta nog hårdast mot kontinentala områden. Då blir den sibiriska kylan inte lika mäktig och lågtrycken från Atlanten med sin relativt milda luft får lättare att strömma in över Skandinavien. Men de som har studerat temperaturer i Sibirien har inte sett någon nämnvärd förändring.

Mer regn

När vi har milda vintrar i Skandinavien förs inte så många lågtrycksområden ner mot Medelhavet - de styrs söderut bara när det blir riktigt kallt i norra och centrala Europa. Därför har vinterregnet minskat i Medelhavsområdet, medan det har kommit mer nederbörd hos oss.

Sommarregnen ökar mest i Norrland och det är också där som flest översvämningar har inträffat. Det har också regnat mer i nordvästra Europa, framför allt på västkuster, som på Västjylland och i västra Norge. De milda vintrarna under de senaste tio åren har dock inte fört med sig extremt varma och soliga somrar i södra Sverige. Det var länge sedan vi hade en riktigt het sommar - 1901 och 1914 är ett par exempel, men dem är det inte många som minns längre.

På sommaren blir vädret finast och mest stabilt när vi får ett högtryck över Nordsjön eller brittiska öarna. De högtrycken blir ofta ganska långlivade och ger vackrast semesterväder särskilt i Sydsverige. I fjällen blir det litet ostadigare. Vinden kommer då från nordväst och ger möjligen litet kyliga nätter. På dagarna lyser dock solen och värmer marken i många timmar.

- Sommarens temperaturer har inte ökat i samma grad som vinterns. Men 1994 var en varm sommar, 1996 var en av de varmaste julimånaderna, och det var också fint 1997 och 1999. Även i fjol var juli rätt skaplig. Därmed inget sagt om sommarens semesterväder.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar