”Vi behöver ett paradigmskifte i fysiken”

Thomas Hertog arbetade länge tillsammans med Stephen Hawking. Nu presenterar han den vändning som deras idéer tog mot slutet.

Publicerad

Thomas Hertog.
Bild:
Fri tanke

6 frågor till Thomas Hertog, professor i teoretisk fysik vid universitetet i Leuven och tidigare nära samarbetspartner med fysikern Stephen Hawking.

1 | Om du stod i en bokhandel och talade med någon som funderar på att köpa din nya bok, vad skulle du säga?

– Om du är intresserad av var vi alla kommer ifrån, av vad som är vår plats i universum, av varför universum är anpassat för liv, då ska du läsa den här boken. Jag tror att det är frågor vi alla ställer, och som även barn ställer.

2 | Och vem vill du ska läsa den här boken? Vem är den läsare du önskar dig?

– Ärligt talat har jag varit lite pretentiös, och försökt skriva en bok på det sätt som Charles Darwin skrev och lägga fram en ny hypotes på ett tillgängligt sätt. Men det finns en bit i mitten av boken som är skriven mest för den akademiska kretsen, för jag måste försvara och förklara min hypotes inom den också. Men i bokens början och slut zoomar jag ut från fysikens detaljer och försöker bädda in det hela i en större historisk kontext. Det går att läsa den på olika nivåer. Den som bara läser de första kapitlen och det allra sista får också behållning av boken.

3 | Så vad är det för sorts hypotes du och Stephen Hawking kom fram till?

– Kärnan i vår hypotes är att vi bör ge upp idén om eviga, transcendenta lagar som någon sorts platonisk matematisk sanning. Fysikens lagar hänger på vår observationella situation inuti universum. Jag menar att om du går tillbaka till big bang så kommer lagarna gradvis att försvinna och big bang blir en sorts kunskapshorisont. Det blir ett evolutionärt perspektiv, där fysikens lagar samevolverade i de tidigaste skedena av universum.

– Kort innan han dog 2018 sade Stephen Hawking till mig att, se här, med vår nya hypotes sätter vi mänskligheten i centrum av kosmologin. Det är typiskt Hawking, ett orakellikt uttalande som kan tolkas på en miljon olika sätt.

4 | Går det att testa detta? Vilken typ av experiment vill du se?

– Vi kan ju inte se ända tillbaka till big bang, så vi måste söka efter lämningar i form av gravitationsvågor. De går inte att fånga med de instrument som hör gravitationsvågor från svarta hål. Vi behöver något i stil med det planerade europeiska rymdobservatoriet Lisa.

5 | Vad har boken fått för mottagande?

– Jag har fått många olika typer av reaktioner. Boken kommer ut på 27 olika språk och det har varit mycket kaotiskt, mångfacetterat och superintressant. Den är en bästsäljare, så den berör uppenbarligen något som låg i luften. Vi behöver ett paradigmskifte i fysiken.

6 | Du använder formuleringar som att ”vi skapar universum lika mycket som det skapar oss”. Vad säger du till människor som tolkar sådant som att kvantmekaniken öppnar för att vi kan styra vårt livsöde med våra tankar och liknande idéer?

– Jag betonar att observationshandlingen, människans villkor om du så vill, kommer in i vårt kosmologiska arbete på ett mycket, mycket abstrakt sätt. Observationer i kvantfysik kan göras av en partikel, av en ensam foton, så det finns inget direkt mänskligt i det. I den mån vårt arbete innehåller ett frö för att se på våra mänskliga villkor på ett nytt sätt, så är det genom en hel kulturell process, genom vetenskap, litteratur, teater. Och det är förstås inte upp till mig att bestämma vad folk ska göra med det hela.

Om tidens uppkomst

Thomas Hertog
Fri tanke

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor