Annons

Dvärgplanet är Plutos nya identitet

Efter 76 år bland de nio har Pluto förlorat sin planetstatus.

Bara åtta planeter blev det kvar kring solen när nya krav på planeter röstades igenom av världens astronomer som på sensommaren samlades till möte i Prag. Enligt den nya definitionen är en planet en himlakropp som 1) befinner sig i bana runt en stjärna, 2) har tillräckligt stor massa för att forma den till ett klot, 3) har rensat omgivningen kring sin bana i rymden.

De åtta som uppfyller den nya definitionen i vårt eget solsystem är Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Den yttersta, Pluto, får inte längre vara med. Den får nöja sig med beteckningen dvärgplanet.

Diskussionen om Plutos ställning har pågått ända sedan amerikanen Claude Tombaugh bara 24 år gammal fann Pluto på natthimlen den 18 februari 1930. Att den nyupptäckta planetens status ifrågasattes berodde på att Pluto är alldeles för liten och har för excentrisk bana för att kunna matcha de andra planeterna. När så mer avlägsna himlaobjekt runt solen upptäcktes, den senaste 2003 UB313 - också kallad Xena - som till och med är större än Pluto, blev behovet av en ny planetdefinition tydligt för astronomerna. Men man var långt ifrån överens om hur den skulle vara.

- Det var ett rätt livligt möte, även om jag har varit med om ännu häftigare diskussioner förr. Och jag är nöjd med utgången, säger Uppsalaastronomen Hans Rickman på väg hem från Prag. Det är klart att det vore elegant med en enda fysikalisk princip för planet, men vi kunde inte hitta det avgörande kriteriet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

När jag läste i F&F 7/2006 om den nya definitionen av en planet fick jag intrycket att den borde få en del lustiga konsekvenser för dubbelstjärnor:Stjärna A som rör sig runt en annan stjärna, B, uppfyller alla kriterier för att kallas planet. Stjärna B, som då alltså rör sig runt en planet borde rätteligen kallas för en satellit. Konsekvensen för stjärna A är att den degraderas ytterligare eftersom den inte längre rör sig kring en stjärna. Om A är stjärna så blir B planet – om B är stjärna blir A planet. Kan man ha det så?Man kan invända att en dubbelstjärna inte uppfyller det första kriteriet eftersom den inte består av en kropp som rör sig runt en annan, utan av två kroppar som rör sig runt ett gemensamt masscentrum. Jag kan då motinvända att det är exakt så ett solsystem med planeter också fungerar.Får en himlakropp vara både sol och planet samtidigt? Eller måste man hålla på definitionerna och acceptera paradoxen? Är det jag som är osmart, eller har jag missat något?Magnus Strömsnäs, musikvetare

Lägg till kommentar